Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Från Norrlands skogsbyggder. III. Sågverkskommunen A., en högtragisk medeltyp för abnorma likar, af Simson - 2. »Socialismen» upptäckt och bekämpad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i6
i dess lågor började man fliteligen förbränna sin gamla småborgerliga
människa. Dock var det väl hufvudsakligen kommunen A, som nu till
en vacker början blef offeraltaret för den nya skärselden. Och icke häller
där ville hvar man underkasta sig pånyttfödelsen. Vid sidan af denne
pintorpaherre och af honom undanskjuten som mönsterbild förblef kejsaren
på ön en kejsare, men hädanefter blott på sin ö, där han strängt
barri-kaderade sig mot alla nya typer i afbidan på den tid då han, den siste
nautokraten, skulle gå till sina fäder.
Nu behöfde residenten på Fyrkomsfors ett system af verktyg, som
kunde gripa in. där han själf icke ville synas som herrskare. Systemet,
en gång infördt, kom allt framgent till flitigt bruk. Och öfriga redskap
fingos fatt bland underhafvande vasaller. Men så behöfdes äfven mäster
Johannes såsom inspektör öfver själarna, en passande rol för honom,
som nu tycktes gifvet slagen till en underordnad nolla, utan valör i
ensamheten. Och residenten ville äfven närma sig honom. Utgången blef
som då eld och vatten söka umgås på vänskapligt vis.
Då tog herren på Fyrkomsfors fram ur sina virriga begrepps
skräpkista en faslig vigge och slungade ut honom till allmänt bruk sä här:
— »Karin är ju tydligen socialist!»
Och vidare, med blicken länge fästad pä sturskhetens allmänt
mötande företeelse, tilläde han:
— »Här har ju socialismen drifvit ett rent förfärande
undermine-ringsverk!»
Nu föll stryet och fjällen och bosset ur sågverksadelns ögon. .
Hvad hade han, när allt kom vida, predikat om ej idel socialism.
— »Ser man där!»
Fast icke visste man så noga hvad det var, — men någonting storm
-grufligt i alla fall: Efter senaste kyrkomöte sades af en trogen
sågverks-vasall, från säck till påse kommet:
•—■ »Märkvärdigt att biskop Johansson kunde vara sä där
socialistisk vid kyrkmötet!»
Hans högvördighet i Hernösand en socialist! Se där en
tillämpning af begreppet, sådant det infördes till vår bildade sågverksadels bruk
af den upplyste reformatorn på Fyrkomsfors.
Nu förstår man lätt hvem som kunde utpekas med skräcknamnet
socialist: Hvar och en som ej obetingadt stälde sig pä den rena
för-dummelsens yttersta flygel åt höger, för en gång representerad af en
pietistisk lekmannahjord.
Och att intaga den ställningen jämt, det var att noggrant observera
den goda tonen!
Med sådan och jämförlig arsenal började nu pä allvar den
mångåriga striden mot »den smygande socialismens agitator och hans anhang».
Det gälde att tillkämpa sig hans välde öfver själarna, hans rum i
andra kammarn och makten öfver skolan, »detta socialistnäste, som spred
en pest öfver hela länet».
Se här exempel ur den långa rad välsignelser/som denna
reformatoriska stridsregim kunde utpeka som dokument på lycka eller visdom.
Ingen harmoni, men ett allmänt missljud, en sinnestärande oro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
