Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Om C. D. af Wirsens kritik, de andra synpunkterna, af Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
-öfriga. Om hans totaluppskattning af författarens talang behöfver den
icke visa någonting alls.
Dock medgifves, att undantag härvid förekomma i olika grader, så
att en nedgörande recension kan blifva ett så godt som fullständigt
underkännande äfven af en författare med talang. Kritikerns patos har
skymt hans blick. Och detta är ju att beklaga hos en person med d:r
Wirséns estetiska finkänslighet — och inflytande.
Men det hindrar ej, att hr Alkmans summariska lista låter draga
alltför okomplicerade slutsatser för att icke blifva orättvis.
Dessutom är det ju icke sannt, att blott »andligen fattige» — i
■den mening hr A. finner lämpligt att taga ordet — figurera på Wirséns
skandinaviska berömlista. Först tillåter jag mig att undantaga åtskilliga
af dem, som hr A. något afgörande placerat i deras hop — men namn
torde vara olämpliga. Vidare må det undras, om t. ex. Snoilsky eller
Wen-nerberg, Jonas Lie eller Valdemar Vedel, som Wirsén naturligtvis
»berömt», kunna räknas till de mindre begåfvade. — Och kanske behöfver
man i några fall ej heller känna sig alltför öfverväldigad af den andliga
rikedom, som strålar ut från klanderlistan — namn äro måhända här än
olämpligare.
Hvad Drachmann och Gjellerup vidkommer, så är det naturligtvis
icke deras ställning till Georg Brändes personligen, utan deras vid olika
tid olika filosofiska och estetiska ståndpunkt, som Wirsén gillat eller
ogillat. Och om utrymmet medgåfve, kunde jag sannolikt ha äran att,
bland annat, äfven meddela hr Alkman den sökta kla ven till Wirséns
stridiga domar öfver Jacobsen.
Angående de utländske diktarne, synes Wirsén, som äfven jag trott
mig observera, taga dem mera mångsidigt än de skandinaviska. Men
i) kan ej heller här hans kritik rätt tecknas med de summariska »beröm»
och »klander» — hvad han berömmer och hvad han klandrar får man
icke veta så. Carducci t. ex. har han icke blott prisat; han har också,
-alldeles från sin vanliga ståndpunkt, anmärkt den »usla originalitetsjakt»,
som i Carduccis hymn till satan vänder upp och ned på principerna;
2) är den här af hr A. fingerade motiveringen något odiös; man har
icke rätt att förutsätta den. Innan jag upphör med dessa randglossor
en passant till hr Alkmans Wirsénsartikel, vill jag beklaga, att ej heller
han nekat sig den gamla historien om Wirséns »verklighetshat». Jag
rekommenderar till genomläsning exempelvis den wirsénska dikten Rafaèl
med dess uppmaning att ej blott gästa drömmens länder:
»Du måste djupt i verkligheten ner».
Men väl har Wirsén »otaliga gånger» uttalat, att den sinliga verkligheten
icke är den enda och ej heller bör som sådan framställas af konsten.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
