Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Ur vår dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68o
hr A. gitter besvara Fyris försök till polemik, han så gör, så lemna vi
Fyris för denna gång med den erinran, att om än släktet
Stockholms-litteratörer må ha sina svagheter och fel, så stå de dock samt och
synnerligen så pass högt, att de förtjäna en erfarnare, kompetentare
bedömare än üvn unge Fyrisredaktören, så docent han än må vara. I alla
händelser äro de ock frigjorda från sådana lyten som den tämligen
sorglustigt och naivt verkande själfförnöjdheten, trångsyntheten och
opraktiskheten, som vanligen äro habituella hos den besynnerliga
blandnings-typen af småstadsakademiker och litteratör.
Den klerikalt beskäftige folkskolevännen har i N. R:s artikel om
svenska folkskolan funnit något, hvarpå han kunnat koka åt sig en sju
spalters lång soppa i sin eljest synbarligen mycket magra tidning.
Uppenbarligen är den tidningens generella skaplynne sådant, att man icke
kan från det hållet förvänta beaktansvärda bidrag till en debatt i sak.
På en debatt om ämnet i fråga med en värdig och intelligent
motståndare hade ju saken ej kunnat annat än vinna, och hvarken
artikelförfattaren eller N. R. skulle då ha dragit sig undan. Men båda ha vi
annat att göra än debattera om pladdret hvar man har att söka de bästa
medburgarne, om det är »bland dem som sända böner till himlen eller
dem som aldrig befatta sig med den saken», eller ett sådant argument
som att det är ett för allä fritänkare och socialister sorgligt och farligt
faktum att katekesundervisningen fått breda ut sig, nedstämmande,
förlamande och mekaniserande skolans öfriga discipliner. Efter hvad redan
anförts, torde det ej vara att förundra sig öfver, att icke Folkskolevännen har
intelligens eller hjärta nog att inse det berättigade i krafvet på
undan-rödjande af hvad som nödvändigt måste hos många folkskollärare
framtvinga det hyckleri och den samvetslöshet som ligger på läppar, öfver
hvilka ortodoxa, stundom kanske salvelsefulla, men alltid strängt
renläriga ord flöda, under det hjärtat är kallt och hjärnan ropar: lögn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
