Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17—18 - De Wittrockska leksaksbergen vid Bergielund, af Nertumnus. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75o
minst mödosamma och kostbara arbetet att i vetenskapens sannskyldiga
intresse pä deras behöriga platser samvetsgrant placera blocken. Under
hela tiden körslorna pågingo, voro dagligen ett par snickare upptagna
endast med lagningar af de använda drögarna, och räkningarna för
sönder-sprungna kettingar och seldon, hvässande af borrar och spett etc. stego
till betydande belopp i månaden. Härtill har man sedan att lägga
kostnaden för tillsynen och öfvervakandet af dessa stora arbeten. Men ej
nog med dessa kostnader och olägenheter. De konstgjorda bergen kräfva
en ofantlig massa matjord, som beröfvas trädgårdslanden till stort men
för kulturerna, och man har därjämte för att hindra jorden att försvinna
i stenrösena, måst bekläda bergen med ett tjockt lager lera. Man har
beräknat, att endast förliden vinter uppgräfdes och framfärdes för sådant
ändamål icke mindre än 8,000 lass lera, och man har också beräknat,
att till täckande af de återstående fjällen skulle erfordras 20,000 lass
trädgårdsjord. Redan nu kan hvilken som helst i hortikultur något
förfaren person märka, hurusom en stor del af de fleråriga örterna pä
systemens rutor föra ett tynande lif och måste ständigt ersättas med
ny-uppdragna växter. Detta hufvudsakligast af den anledning att den bästa
jorden tid efter annan bortföres från landen i stället för att läggas upp
på rutorna. Att de flesta högfjäll- samt andra något ömtåliga växter
komma att i hög grad lida af torkan på en så ovanligt väl dränerad
plats som dessa fjäll, lider intet tvifvel, synnerligast sedan trädens
och buskarnas rötter genomträngt lerlagret, och öppnat väg till
tomrummen nedanför. Ingen vattenledning finnes ännu i trädgården och måste
allt vatten sålunda med stor kostnad och besvär bäras upp på fjällen.
Aldrig saknas pengar för detta absolut obehöfliga, ja, som vi skola visa
rent af skadliga fjällbyggeri, men till en så nödvändig och
kostnadsbespa-rande inrättning snm en vattenledning, har däremot aldrig institutionens
tillgångar »räckt till». Detta har dock varit ett af de arbeten, som bland
de allra första bort företagas. Hvilka utgifter ha icke redan under de
gångna åren förorsakats af de dryga vattenkörslorna, som vär och
sommar dagligen taga flera hästar och karlar i anspråk, och af den
tidsödande vattningen för hand. Och hur otillräcklig har icke all denna
vattning visat sig under torra somrar? Upprepadt införskrifvande af nya
växter och frön samt dessas uppdragande och förökande för att ersätta
hvad torkan förstört har årligen i ganska afsevärd mån tagit anstaltens
tillgångar i anspråk, men allt sådant hade kunnat undvikas genom en
så produktiv inrättning som en vattenledning. Nu öfverlämnas
anläggandet däraf åt efterkommande, och då vattenledningen en gång skall
dragas fram genom trädgården, måste den ledas genom uppvuxna häckar
och buskager, genom vägar och växtsystem i stället för att som sig bort
utföras förut.
Men så kan då anstalten i stället ståta med något som ingen
annan liknade anstalt är lycklig att äga, nämligen dessa anskrämliga
stenhögar, detta ständigt återkommande ämne för de förbifarande
Djursholmarnas stilla åtlöje och ironiska reflexioner.
Skulle dessa stenanläggningar, hvilket icke synes otroligt, afse att
vara ett slags efterbildningar af något, som finnes vid Köpenhamns
botaniska trädgård, så blefve det endast en ytterligare anledning till
anställande af en för de stockholmska vederbörandes föga smickrande
jämfö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
