- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 1. 1895 /
769

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Teknik och kultur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenkärlet, så bilda sig vid de båda polerna skilda små gasblåsor, som
stiga upp: syre och väte. Hur renlig, hur enkel, hur säker, hur till
kvantiteten lätt mätbar är icke denna process? Kemisten kallar en
dylik lösning af en uppgift för »elegant». Och elegant är den också
verkligen. Användningen af dylika elektrolytiska förfarande har redan i
många hänseenden vunnit insteg i praktiken. Man må endast erinra
sig det sätt att framställa koppar ur kopparmalm, som Siemens’ firma
först infört vid sina bergverk vid Kedaberg i Kaukasus. Dr Höpfner
i Giessen har äfven uppfunnit ett förfaringssätt, som enligt hans
redogörelse skall vara enklare och billigare, då framställandet af ett kilogram
rent koppar icke erfordrar mer än ett kilogram kol, som förbrännes i
ångpannan för utvecklingen af elektrisk kraft.

En annan användning af elektriciteten i kemiskt hänseende
förekommer i blekerierna, vidare viq framställning af ozon, vid att göra vin
gammalt, vid hudars beredande. Hvem tänker icke då på Mefistofeles’
ord: »Åren öka endast den fina jäsningens kraft.» Tiden är en af de
viktigaste faktorer i vårt så kort tillmätta lif. Genom elektricitetens
användning försvinna tidrymderna. Likörer och andra spirituösa drycker,
som eljes behöfde lagras i åratal, kunna på några få dagar göras gamla
med tillhjälp af den elektriska strömmen. Hudar, som behöfde månader
för att bli tillräckligt uppmjukade för garfning, kunna på några timmar
eller åtminstone dagar erhålla erforderlig grad af bearbetning.

Tid är öfverhufvud den viktigaste och största vinst, som vi erhålla
genom den nya naturkraftens användning. Det har redan omnämts den
sagolika hastighet, hvarmed telegrafen och telefonen fortplanta våra ord.
Det må dock tillåtas att tillägga ett par siffror: telegrafen har tagit en
så väldig utsträckning i folkens ekonomiska lif, att nu finnas icke mindre
än 2,690,000 km. telegraftrådar. För att göra sig en föreställning om
en sådan längd må man tänka sig dessa trådar knutna tillsammans; de
skulle då kunna lindas icke mindre än trettio hvarf kring ekvatorn.

Det är märkligt, att första tiden då telefonen var uppfunnen och
uppfinnaren Graham Bell skickade en agent till England för att där
taga ut patent, flera lärde män ruskade på hufvudet och förklarade, att
uppfinningen icke kunde ha något egentligt praktiskt värde och att det
icke vore värdt att göra utgifter för en sådan där fantastisk leksak.
Detta omdöme erinrar om ett annat fall, nämligen om ångbåtens
uppfinning. Då fans det också en framstående man, som förklarade
offentligt, att ångans användande för sjöfarten vore ett vansinne, och
förband sig att äta upp det första ångfartyg, som skulle visa sig på
hafvets vågor.

I fysiologiskt hänseende erbjuder telefonen en sällsam utvidgning
af våra sinnen. Vi förlänga rent af våra hörselnerver med en tillsats af
metall, så snart vi vilja sätta oss i förbindelse med en vän i en aflägsen stad.
På sista tiden har man åstadkommit undervattenstelefonförbindelse mellan
London och Paris på ett afstånd af 140 km. Vi ha alls ingen
anledning att betvifla, att det en gång skall lyckas oss att skicka det ljudande
ordet öfver Atlantiska oceanen, en framstäende engelsk fysiker har redan
väckt förslag i detta afseende.

Elektriciteten kommer att göra utomordentliga tjänster vid
massornas fortskaffning. Vi se redan nu, hurusom i Amerika 240 städer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free