Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Teknik och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hästkrafter, och efter ytterst gynsamma beräkningar fordras för deras
matande att förbränna 212 millioner tons kol. Hvilket kolossalt slöseri är
icke detta, om vi betänka, att häraf endast 22 millioner verkligen komma
vår industri till godo, medan de öfriga 190 millioner, säger hundranitti
millioner, gå utan nytta upp som rök i luften.
I sin bok »En blick på det tjugonde århundradets uppfinningar»
har Maximilian von Plessner bemödat sig om att gifva oss en klar
föreställning om det oerhörda i detta slöseri. Han säger nämligen: »Om
vi tänka oss dessa 190 millioner tons lastade på kolångare, hvilka hvar
och en rymde 10,000 tons, så skulle vi kunna fylla 19,000 sådana
skeppsskrof. Därefter skulle vi bogsera ut denna jätteflotta i öppna sjön
och sänka den där, vare sig med dynamit eller på annat sätt.»
Härmed jämför han, hvad man skulle säga, om man på ett lika slösaktigt
sätt läte kasta i vattnet eller på annat sätt förstöra 90 procent af den
årliga sädesproduktionen. Häraf kan man se, hvilka oerhörda
besparingar, som skulle kunna åstadkommas, hvilka oerhörda skatter af kraft som
skulle kunna vinnas, om vi kunde för våra industrier, näringar och
kulturändamål tillgodogöra oss de outtömliga värmeenergier, som solen årligen
kastar ned på jorden och använder för att sätta vindarna i rörelse samt
för att låta vattenmassorna i våra vattenfall afdunsta och stiga upp i
luften.
Och till sist må man ytterligare erinra om elektricitetens
fysiologiska verkningar i medicinens tjenst och till växternas pådrifvande. Efter
William Siemens’ och flera andras försök kan man påstå, att det
elektriska ljuset och den elektriska strömmen kunna utöfva ett påskyndande
inflytande på det vegetativa lifvet i drifhusen och på fälten, om också
man ännu icke kunnat tillräckligt förklara vilkoren därför. Redan
Galvani trodde sig ha i den galvaniska ström, som satte grodlåret i rörelse,
upptäckt lifskraften. Den elektriskt uppdragna plantan, utvidgar faktiskt
vårt begrepp om mekaniskt arbete till begrepp om lifsarbete. Vi se
samma energi, som åvägabringar marknadens maskinprodukter, äfven
hjälpa fröcellen med uppbyggandet af dess organism.
Tekniken eller rättare sagdt den använda naturvetenskapen skall
en gång föra mänskligheten till att med gemensamma krafter kämpa mot
den gemensamma fienden: den elementära naturen. Ty elementen
hänsynslösa tillfälligheter och våldsamhet fordra potensierade medel. Folken
skola då måhända komma i tillfälle att samla ihop sin duglighet för att
gemensamt tiilgodogöra sig vindens kraft, hafvets ebb och flod och
förekomma jordbäfningarnas skadliga verkningar samt möjligen en gång
inverka på regnets eller torkans inträffande. Försvaret af solidariska
intressen skall tvinga nationen in i ett enhetligt förbund, liksom forskningen
redan betvungit rasantipatien och världshandeln samfärdselspolitiken.
Kriget, som många påstå vara nödvändigt för mänsklighetens utveckling,
skall vika för den ideala täflingskampen mellan de andliga krafter, den
så länge eftersträfvade världsfreden skall få sin materiella grundval. Då
skall den öfvertygelsen tränga sig fram, att tekniken icke är något annat
än människornas själfhjälp, intet annat än kampen mot tillfälligheten.
Eller för att sluta med de ord, med hvilka vi börjat: vetenskapen skall
än en gång tänka om skapelsens tankar, tekniken skall ytterligare och på
ett för mänskligheten ändamålsenligt sätt fullborda skapelsens handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
