Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Litteraturbref, af Mary Ekeblad - I. Arbeten af Per Hallström, Oscar Wilde, Peter Nansen, Knut Hamsun)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i i
aktigt från dilettanternas stil. Salomos- karaktär är återgifven med en
lika fint som skarpt originel uppfattning, och likt en vekt och entonigt
klagande melodi spinner sig berättelsen om Abizag af Sunem genom
denna orientaliskt bullrande symfoni af brott och glans. Skulle jag göra
en anmärkning vore det endast den, att Adonias egen gestalt måhända
skulle kräft något mera utrymme för att fullt kunna komma till sin rätt.
För de få, som på allvar intressera sig för vår icke synnerligen rika
dramatiska literatur, vill jag framför allt fästa uppmärksamheten vid första
akten af den dialogiserade dikten »Miraklet»; jag hyser icke det ringaste
tvifvel om att den från scenen skulle göra sig briljant gällande. I andra
akten, som är skrifven på vers — här och där mycket vackra för resten
— förlorar sig dikten i ett något svårbegripligt fantasteri. Kunde
författaren förmå sig att omarbeta denna akt till spelbarhet, skulle han,
efter hvad jag tror, göra våra teaterdirektörer en tjänst. Om de också
i sin tur skulle sentera den, det blir en fråga, som jag för säkerheten
vill lämna, öppen . . . »Rosengiftet» synes mig vara den minst lyckade
novellen; rococostämningen är icke väl träffad, och man får icke ens
fullt klart för sig om det på allvar varit förfis afsikt att träffa den, eller
om han blott velat göra ett fantasigrepp med några »Anklänge» från
Rousseaus tid. Hur som hälst, intrycket är oklart och förströdt.
Arbetet i sin helhet undgår icke att fängsla den som läser det,
så vida icke läsaren är alltfort literärt ointresserad, alltför distrait — ty
hr Hallströms stil gör anspråk på en spänd uppmärksamhet — eller
alltför dum.
»Salome» af Oscar Wilde har två förtjänster och ett fel.
Förtjänsterna äro: för det första att den lilla boken som literär produkt,
trots all sin excentricitet, har ett mycket högt poetiskt värde och visar
sig vara ett barn af den finaste kultur; och för det andra att den som
pjes betraktad visar sig vara bygd med en i hög grad utstuderad teknik.
Felet åter är tyvärr af så svår natur, att det fullkomligt ställer de båda
nyssnämda förtjänsterna i skuggan. Vi veta alla, mina damer och herrar,
hvari det består. Det består däri, att författaren heter Oscar Wilde.
För öfrigt vill jag endast tillägga, att ingen behöfver taga skada på sin
själ af att läsa boken. Den har, för att citera en snillrik författare, hvars
namn fallit mig ur minnet, samma verkan som goda böcker i allmänhet
hafva: den gör de kloka klokare, de dumma dummare, och de öfriga
blifva oförändrade. Amen.
Peter Nansen är icke någon stor författare, men han är älskvärd,
roande och habil; och han är framförallt den efter det galliska
enkelhetsidealet mest fulländade stilisten i hela den samtida danska pressen, eller
"i åtminstone inom novellistiken. »Maria» jäfvar icke detta omdöme; man
\ läser den från början till slut med oblandadt nöje — utan att man
/ därför precis behöfver fatta den lika seriöst, som Jonas Lie har varit
( nog vänlig att göra. Den stora konsten har jag för min del svårt att
’ se i denna novell; men det är på sätt och vis nyttig konst, ty de
’ unga damerna kunna här få lära en del af hvad deras frid tillhörer.
, Vore jag rik, skulle jag köpa ett par hundra exemplar af »Maria» —
ikanske också af »Julies Dagbog» —- att delas ut som premier i
flick-{skolorna — dock endast i de högre klasserna. Det är för öfrigt
intres-1 sant att iakttaga, huf tidens fallenhet för stilisering i form och syntes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
