Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Från Helsingfors, af F—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Helsingfors.’
I fä större städer torde skilnaden mellan den döda årstiden och
säsongen vara så påtaglig och skarpt begränsad som här i Helsingfors.
Så godt som på dagen den i september alla år återströmma tusentals
af stadens invånare, kommande från landet, badorterna och utlandet.
Det är nämligen den officiella dagen för alla skolors öppnande. Då
stängas också vanligen utvärdshusen och teatrarna öppna sina portar.
Den andra stora invandringen sker den 15 i samma månad, då
universitetsvärlden efter sina fyra månaders ledighet infinner sig, och den 1
oktober sättes statsverkets stora maskin i gång, d. v. s. senatorerna äro
åter alla samlade efter resp, semesterledighet. Tidpunkten är således
inne nu att for Nordisk Revys ärade läsare afläta ett bref härifrän,
hvilket jag sä mycket hellre gör, som jag med detta infriar ett länge
försummadt löfte till redaktionen,
Såsom en allmän karaktäristik förtjänar främst att nämnas, att vi
här i landet för närvarande befinna oss i en tid af märkligt uppsving
på alla områden. Vi ha efter regentförändringen och den från högsta
ort gifna förnyade regentförsäkringen till Finlands folk känt oss politiskt
tryggare, och då härtill komma uppåtgående konjunkturer, gynsamma
penningförhållanden och goda skördar, sä inses lätt, att allt detta verkat
säsom det gjort: ökad arbetslust, ökad själftillit, ny företagsamhet och
förkofran på alla områden.
Men så har det också varit en svär period vi genomiefvat. I alla
afseenden. Ty med de politiska ovädersmolnen —- hvilka i form af
tilltänkta reformplaner i afseende å vårt mynt, våra tullförhållanden och
vårt postväsende, man kan säga nyårsnatten 1891, utbredde sig öfver
Finland och afsågo att nivellerande ingripa i det hittillsvarande relativt
oberoende förhållandet, i hvilket Finland stått till Ryssland — följde
den stormlöpning mot alla bestående förhållanden, som den ryska prässen
satte i scen, och hvars åskor ända till helt nyligen ljudit. Men icke
nog härmed. Med detta eljes också känbara slag följde en ekonomisk
kris, sä våldsam att dess like icke förekommit på decennier. Det blef
missväxt, allmän stagnation i affärsvärlden, otrolig nervositet hos bankerna,
hvilket påskyndade katastrofen; så inträdde en omfattande byggnadskris
och konkurs följde pä konkurs. Här i hufvudstaden, där det politiska
och ekonomiska lifvet pulserar starkast, voro naturligtvis verkningarna af
krisen mest förnimbara, och de nya bättre tiderna skönjas äfven här
tydligast. — Det har dock gått här såsom det ofta går efter en lyckli-
* Införandet fördröjdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
