Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19—20 - Från Helsingfors, af F—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
gen öfverstånden fara. Man frågar sig efter en tid, om densamma
verkligen var så svår.
Med de tre nämnda politiska frågorna gick det så, att myntfrågan
från början visade sig ogenomförbar, i den mening man från ryskt håll
afsåg. Vi hafva vår stabila guldmyntfot och Ryssland har sin vacklande
silfverrubelkurs. Det enda som vanns var ett dekret, att vid
statsjärn-vägarna och vid vissa slag af uppbörd ryskt mynt skulle få tagas i likvid
enligt kurs, som några gånger om året af senaten fixeras. I tullfrågan
hade vi utom äldre privilegier, gifna särskildt för en af våra förnämsta
industristäder, Tammerfors, ända till år 1907, att draga växel på de ryska
industriidkarnas fruktan för den finska konkurrensen. Några förändringar
ha hittills icke blifvit af. Nu sitter det visserligen åter en gemensam
tullkomité i Petersburg, jag vet icke riktigt hvilken i ordningen, men
huruvida däraf blir någon annan följd än möjligen partiella förändringar i
fråga om vissa tullpliktiga varor, är mer än osäkert. Komitéerna i Ryssland
äro nämligen af två slag, dels sådana som tillsättas för att ge form och
pondus åt redan beslutade åtgärder i en eller annan riktning, dels
sådana som tillsättas för att icke genomföra vissa uttalade önskningsmål.
Till det senare slaget ha lyckligtvis flertalet komitéer, som hittills gält
Finland, hört. Hvad slutligen postfrågan (det finska postverkets
sammanslagning med det ryska) vidkommer, så har densamma haft till följd
en officiel visit af ryska post- och telegrafväsendets dåvarande chef samt
införandet af :— ringar på de postmärken af rysk valör, som skola
anländas på försändelser till kejsardömet.
Så te sig sakerna nu, men ingen, som varit med härom eller följt
med de senaste landtdagarnas förhandlingar, skall dock glömma de
kritiska år, vi nu genomlefvat.
För att nu komma till frågorna för dagen och lemna detta kapitel,
så ha sinnena och pressen dessa senaste tider mycket sysselsatt sig med
rösträttsfrågan. En tidsenlig reform sådan som den om utvidgad politisk
rösträtt borde ju icke i ett land som vårt, där åtminstone intelligensen städse
visat sig vaken och mottaglig för frisinnade reformer, möta stort
motstånd. Förhållandet är emellertid icke sådant. Men för att förstå detta,
bör man ha kännedom om spelet bakom kulisserna. Vårt svenska parti
äi onekligen det, som motsvarar de liberala fraktionerna i andra land.
Alen det är det svenska partiet, som i denna fråga är konservativt.
Förhållandet är det, att vi, såsom det torde vara bekant, ännu i vårt
parlamentariska lif, alias vid Landtdagen, operera med fyra stånd (kamrar)
och att tiderna alls icke varit sådana, att en så genomgripande
grund-lagsreform som införandet af ett modärnt tvåkammar-system, ens varit på
allvar tilltänkt. Nu gestaltar sig saken så, att i alla brännande frågor
två stånd stå mot två, d. v. s. ridderskapet och adeln samt
bdrgarstån-pet å ena sidan med svensk majoritet, gent emot präste- och
bondeståndet med afgjord finsk sådan. Rösträttsreformen, eller sträfvandet
härför, gäller nu endast val till borgarståndet och har satts i scen af de
fenomanska ledarna, därvid vädjande både till arbetaremassornas
passioner och senatens för tillfället företrädesvis finskt sinnade medlemmar.
Deras afsikt är mer än genomskinlig. Det gäller mindre en demokratisk
reform än ett sätt att genom sänkandet af strecket komma till majoritet
i borgarståndet med detta vore hela den politiska jämvikten rubbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
