Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Kunglig scen — nationalscen? af A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
»Ej för din grannlåt något tryter,
Men som du ock förbättring tål,
Vill jag dig ge ett tjog recruter,
Som tala rent vårt modersmål.»
Men om nationalteatern» i sin början ej var särdeles nationell i
inre och djupare mening, så kunde den ju möjligen blifvit det
sedermera. För att utröna proportionen i antalet pjeser, gifna å de kungliga
scenerna och å privatscener i Stockholm, äfvensom mellan pjeser af
svenskt och utländskt ursprung å båda hållen, har jag genomgått samtliga
Tal- och Sångpjeser i Dahlgrens Anteckningar om Stockholms teatrar,
hvilket arbete omfattar åren 1737—1863. Resultatet är följande tabell:
Kungliga scener Andra scener Summa
Talpjeser Svenska 121 252 373
Utländska 697 1142 1839
Musikpjeser. Sv. text 0. musik.. 77 l T 9 *7 8i| ■ 169 1581 ’ 306
Sv. musik, uti. text 60 | 1137 88 J ■481
Utländsk musik 199 9J 290
Summa 1154 1654 2808
Att totalsumman 2808 ej fullt öfverensstämmer med Dahlgrens
(2813) beror på, att jag dels uteslutit alla pjeser med onämd
nationalitet eller författare, dels naturligtvis upptagit på två ställen alla pjeser,
som gifvits både ä kunglig scen och å någon annan. Bland svenska
musikpjeser har jag räknat alla, som åtminstone till någon del uppgifves
vara komponerade af svenska tonsättare, till hvilka jag, för att vara så
liberal som möjligt, hänfört äfven de i utlandet födda Uttini, Johnsen,
Naumann, Vogler, Kraus, Hæffner, Du Puy, Brendler, Foroni och Pacius,
ehuru det är oegentligt att anse åtminstone de här blott tillfälligtvis
gästande kapellmästarne Naumanns och Voglers verk såsom svenska. Trots
denna liberalitet mot k. operans repertoar, där alla de anförda namnen
skylta, har denna repertoar icke lyckats samla mer än 137 svenska
musikpjeser, under det privatteatrarna ha 169, hvaremot proportionen af
utländska musikpjeser mellan kungliga och privatscenerna är 199:91’
Detta visar ju icke någon öfverdrifven månhet om svensk tonkonst från
kungliga operans sida.
I fråga om talpjeser visa privatscenerna visserligen absolut större
antal af både utländska och svenska sådana; men går man in på
proportionen mellan båda slagen, så visar sig äfven här en relativt större
öfvervikt af svenska alster å privat än å kunglig scen, ty 1142:252
= 697 : 154 i rundt tal. Allså borde kungliga scenerna hafva 154 svenska
pjeser i stället för 121, för att kunna sägas gynna den svenska alstringen
i samma grad som privatscenerna.
Ser man blott på antalet gifna pjeser, så ligga således
privatteatrarna afgjordt öfver i fråga om att understöda den inhemska
produktionen. Men gå vi från kvantiteten till kvaliteten, så ställer sig
förhållandet onekligen vida förmånligare för den kungliga fosterländskheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
