Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21—22 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
den bättre delen af programmet. Däremot fins det anledning att säga ett och
annat om vederbörandes osmak att sätta i hop ett program af två så vidt
skilda beståndsdelar och om urskilningen att öfverhufvud upptaga ett så rent
af häpnadsväckande missfoster som »Garnisonslif». Det är något det
klumpigaste och banalaste man gärna kan tänka sig, och något motsvarande
kan icke uppletas bland alla de pajasserier, våra teatrar i mannaminne
sökt odla vår smak och vår esprit med. När jag åsåg denna bedröflighet,.
förundrade det mig att någon människa med litterärt intresse och bildning
- och andra Öfversättare anlitas naturligtvis inte af D:r t. — kunnat af
snöd vinning lockas till ett sådant företag. Sedan har jag fått höra att
stycket är öfversatt af teaterns regissör, förr i tiden mention-tagare i
Svenska akademien. Jag hade icke tänkt på herr Christensson och hans
litterära utveckling på söder. Är det på det sättet, hr Chr. tänker litterärt
dokumentera sig för att vinna segerpriset i den stora intrigkamp, som
fram på våren skall afgöra hvem som skall bli hr Fredriksons efterträdare,,
så befara vi att hr Chr. gjort ett storartadt missgrepp, äfven om man
anlägger måttstocken efter den anspråkslöshet beträffande snille och smak,,
som associerade, publik och kritik fått vänja sig vid icke minst under den
nuvarande regimen. Associerade hade bort, när de »hörde sig för» hos hr
Chr. (på associationens språk betyder detta uttryck ej att bedrifva
underhandlingar, utan att tvärt engagera), varit nog förtänksamma att föreskrifva och
hr Chr. nog själikännare att erbjuda sig att innan den viktiga platsens
tillträdande låta underkasta sin litterära smak och sin intelligens en grundlig
rengörings- och desinfektionsprocess. Behöfligt hade det varit, cch då hade .
teatern undgått denna blamage att skylta med »Garnisonslif» och fru
Hartmann obehaget — åtminstone borde det ha känts så för en så
spirituel person och talangfull konstnärinna *— att ödsla sin talang och
sitt arbete samt utsättas för beskyllningar och misstankar att drifven af
stor scenisk verksamhetslusta till och med finna behag i en sådan roll.
Detta var hr Christiernssons litterära kompetensprof. Hans
dokumenterande som en ypperlig regissör skall väl vara regien i »Köpmannen».
Sedan premièren af densamma har öfver hr Chr:s regissörshufvud hängt
ett litet Damokles-svärd. Det faller ned om några dagar, hvilket nu
med-delas hr Chr., på det att han må hinna bereda sin regissörsfåfänga till en
salig hädanfärd. Det är hr Charles Johansson som klipper af tråden
och exekutionsplatsen är nästa häfte af N. R.
Den andra konkurrenten om direktörsskapet, herr Personne, går då
ofantligt mycket klokare till väga, Han spelar roller på ett sätt, som af
majoriteten bland kritici och publik vanligen karakteriseras som
utomordentligt och af öfriga som förtjänstfullt och erkännansvärdt. Och när
han vill dokumentera sig litterärt, så är han äfven i litteraturen en korrekt
bourgeois som till och med är utrustad med klassisk bildning, och det
är alltid från högst respektabla och erkända om än ej alltid så.
underhållande författare han väljer sina öfversättningar. Detsamma skulle hr
Chr. vänja sig vid.
Söndagsnisses bestämda uppgift att »Garnisonslif» refuserats af Södra
teatern och sedan efter detta intellektuella eldprof accepterats af
Dramatiska teatern förefaller ej osannolik. Däri har man att se ett nytt bevis,
på gagnet af det etablerade andliga syskonskapet mellan de båda teatrarne..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
