Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Litteraturbref (arbeten af Tavaststjerna, Lundegård, Bang m. fl.), af Mary Ekeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odisputabel myndighet och tillräcklig lön för mig själf och mina björnar.»
— Ja, Totus är en mycket hygglig och treflig karl; men hans snille är
af den sorten som man måste vara herre eller åtminstone herrkännare
för att kunna sentera. Fru Carlot är hvarken det ena eller det andra,
därför finner hon herr Totus tråkig och tar sin tillflykt till en hälft
moderlig flirt med skalden Rosenlund. Skalden Rosenlind är strängt taget
icke värdig några ömmare känslor af en verklig dam; ty han dricker så
förskräckligt. Han dricker arrack, bränvin, cognac o. s. v. hela alfabetet
utför. Han tycks, otacksamt nog mot fru Carlot, vara en om icke
teoretisk så likväl praktisk anhängare af Fredmans bekanta sats:
bränvin i mitt tycke
mycke
kärlek öfvergår. *
Nå, så går det då till, att hemmets lugna härd blir så lagom lugn
för herr Totus och fru Carlot; lugnast blir den egentligen för skalden
Rosenlund, som får en massa mat och dryck gratis. Och till slut går
fru Carlot så långt i sitt mäcenatskap, att hon bjuder skalden Rosenlund på
en rekreationsresa till Norge; naturligtvis följer hon också med själf föi
att få återse sin »saknade vän och själsfrände». Vänligt nog underrättar
hon herr Totus, som är frånvarande på ett förordnande i en
landsortsstad, om sitt beslut och ber honom att »vara förståndig och taga saken
från den glada sidan». Och så slutar boken med ett bref från Totus
till studiekamraten: »Gamle vän! Fan är lös. Jag måste hufvudstupa
lämna tjänst och rekommendationer för att fara till Norge ännu i kväll
med min hustru. Hon har nämligen beslutat oss för en resa och önskar
bestämdt att jag skall följa med. Vi få dessutom sällskap af den
framstående skriftställaren hr Rosenlund, hvilken lär ha fått ett stort
statssti-pendium för att utbilda sig i sitt handtverk.» — — —
Boken är rolig och mera än rolig, ty den gömmer erfarenhet och
en kultiverad intelligens. Den är bättre än »Bröllopsresan» för öfrigt.
Axel Lundegard har i »Fru Hedvigs dagbok» gjort till sin uppgift
att i sin mån bidraga till lösningen af problemet, hurudan kvinnan
egentligen är. Resulatet tycks i stort sedt ha blifvit detsamma, till hvilket
herr Helmer Key också har kommit i sitt skådespel »Artister», nämligen
att hon är katten så krånglig. Och ändå är fru Hedvig just inte så
mycket krångligare än de flesta af hennes medsystrar. Men hennes
intelligens är tidigt väckt. Redan vid sexton års ålder har hon i
hemlighet sina dubier angående storkteorien; hon misstänker att den inte
står sig riktigt väl inför en strängt vetenskaplig kritik. När hon blir litet
äldre, känner hon en stark och fullkomligt medveten längtan efter att bli
gift och komma i åtnjutande af alla de agremanger, som det
äktenskapliga lifvet för med sig. Detta är ett tilltalande drag, ty uppriktighet
skall man alltid sätta värde på, framför allt när den söker sig så häpnads-
För ordagrann likket med originalet ansya|a§ icke.
Mary.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
