Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett genmäle, af Emelie Kullman till Mary Ekeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett Genmäle.
’ Med redaktörens benägna tillåtelse ber undertecknad att med några
rader få bemöta den i häft. 19—20 af Nord. Revy af fröken Mary
Ekeblad införda recension öfver Grant Allens »Hon vågade deb, och
min öfversättning däraf.
Hvad de ogillande och klandrande omdömena om förf, och själfva
boken beträffa, komma dessa mig icke vid. Det uppseende romanen
väckt i utlandet och de berömmande recensioner, för hvilka den äfven
i vårt land varit föremål, torde dock måhända berättiga den till ett något
mildare omdöme än att den blott är »lustig» och »skrifven utan ringaste
spår af litterär begåfning». Jag vill emellertid endast uppehålla mig vid
de skarpa anmärkningar, som riktats mot min öfversättning.
Det heter, att »öfvers. är skrifven på en miserabel svenska», och
tidskriftens utgifvare har bekräftat och skärpt detta omdöme genom att
i en not tillägga, att öfvers. är »naiv.» och »illiterat».
Jag har ej kunnat undgå att känna mig öfverraskad och sårad af
recensionen i fråga. Under de sju år jag sysselsatt mig med att öfversätta
och under hvilken tid jag haft oafbrutet arbete åt några af våra
förnämsta förläggare har jag nämligen ännu alldrig råkat ut för ett dylikt
klander. Jag har tvärtom haft den måhända oförtjänta turen, att, när
mina öfversättningar berörts i pressen, detta så godt som alltid skett i välvilliga,
gillande, stundom berömmande ordalag — öfvers. af romanen i fråga
utgör därvidlag intet undantag. Vare det dock långt ifrån mig att vilja
uppställa mig såsom någon auktoritet i den svåra öfversättningskonsten
eller att anse mitt arbete såsom mönstergillt; tvärtom det finns ingen
tacksammare och villigare än jag att tillgodogöra mig råd och.
anmärkningar, för så vidt dessa äro rättvisa och befogade.
Fullkomligt öfvertygad om att nfvannämda skarpa omdömen icke
blifvit uttalade på måfå af vare sig den eller andre, utan att båda
stå för och haft skäl till de gjorda ar märkningarna, ville jag med dessa
rader vänligen anhålla att i ett kommande nummer få desamma
motiverade genom anförande af några af de mest slående exemplen på
»miserabel, naiv och illiterat svenska» — ej på pjållrigt eller svulstigt
språk, hvilket ju blir författarens, ej öfversättarens sak, då originalet troget
följts. Inför sålunda framlagda bevis skall jag ödmjukt böja mig och
däraf söka hämta den lärdom, som står att finna.
Och nu till sist blott ett- par ord angående det säkerligen i mångas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
