Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Politiska stämningar och intryck, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
m. fl:s nitiska och konstförfarna medverkan och tack vare
befintligheten af så många, som, om ock icke alla till hemorten,
•dock till sin politiska karaktär — äro skåningar.
Lyckas man pruta ett par hundra kronor där, ett par
tusen där, komma nog många sparsamhetsvänlige landtmän
bli ofantligt belåtna och göra sig min af att ha uttänkt och
åstadkommit något ungefär lika listigt och duktigt, som när
tullfiendtliga landtmän och andra förhäfde sig så öfver sitt
genistreck att vilja pruta ned tullarne med några tioöringar.
Förutom dessa mer eller mindre misslyckade genom sin
obetydlighet karaktäristiska prutningsförsök, kommer man
naturligtvis att få åhöra litet knorr från åtskilliga riksdagsmän, som
finna angeläget att nödtorfteligen ajustera sig innan
sammanträffandet med valmännen. De af det sammanslagna partiet och
af frihandelsvänliga och nya centern, som anse lämpligt att
briljera riktigt, komma naturligtvis att vid passande tillfälle i ord
bedyra sin varma aldrig svikande åtrå efter rösträtts- och
andra reformer. Så kommer det att gå, och för att tro det,
behöfver man inte vara pessimist, bara kännande till och
nyktert bedömande personer och situationer.
Hvad ha då de frisinnade att göra, om de verkligen våga
klä’ skott för sin öfvertygelse och allvarligt önska i mån af
sina krafter medverka till införande af bättre förhållanden
eller åtminstone förekomma en ytterligare försämring med ty
åtföljande depravering. Det enda är naturligtvis en ihärdig,
konsekvent, på samma gång djärf och klok opposition både
i och utom riksdagen, en opposition som icke nöjer sig med
defensiven, utan ofta griper till offensiven. Att låta det nya
systemets chefer och öppet eller hemligt handgångne män
ostördt göra sig breda och må sig, vore icke blott en feghet,
utan ock en kapital dumhet. Skola de ha gagnet, så må de
åtminstone känna svedan. Framför allt är att hålla efter
både de notoriske öfverlöparne och de hållningslöse, som ena
dagen krumbugta så, andra dagen så, samt att vara
allvarligt kritiske äfven mot sådana, som kanske uppriktigt
frisinnade låna sig till eller med liten eller ingen aktiv
motsträf-vighet ackviescera sig i åtgärder egnade att skada den sak
och det program de en gång gjort till sina. Ett premierande
med omval af de hållningslöse eller svage är högst förkastligt
eller skadligt; ju fler man lyckas plocka bort af dem, dess
mer välgörande. Det är väl ingen som numera tviflar det
minsta på, att om pressen vid förra omvalet hade hållit sig
oberoende af personliga hänsyn och ingifvelserna utgångna
från en själarnes inre frändskap samt understödt den kraftiga
oppositionen mot hr Anders Persson i Mörarp, som då ändå
var nära att falla igenom, vi nu skulle ha varit af med
mycket af det otyg, intriger och politisk demoralisation, som
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
