- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
12

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Politiska stämningar och intryck, af Kurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2

dan förekommit, och kanske själfve hr Olof Jonsson inte då
hade girat fullt så förtvifladt mycket på den bog han nu gör

Hvad man redan hunnit upplefva under denna riksdag är
egentligast att betrakta som nya tecken pa förra gamla
landt-mannapartiets stegrade och ännu mera öppet bekända
underdånighet under den politiska Boströmianismens och första
kammarens andliga öfvervälde. Förändringarna i utskottens
sammansättning ha samt och synnerligen skett förra nya
landt-mannapartiet till behag. I sammanhang härmed bör man
lägga märke till, att äfven den allmänna duglighetsnivån,
sådan den nu var inom utskotten, sjunker afgjordt i den mån
det förra nya landtmannapartiets män eller skyddslingar taga
inträde i utskotten. Icke detta därför att de ha de eller de
åsikterna, utan därför att faktiskt den gruppen i jämförelse
med andra grupper — kanske med undantag af borgm
ästar-centern — rymmer så oproportionerligt få som ha en relativ
duglighet för det parlamentariska arbetet. Oberoende
partiståndpunkt kan man naturligtvis icke annat än beklaga sådant.
Som stockholmare har man däremot kanske att vara stolt
öfver, att icke herrar von Friesen och Fredholm offrades nya
landtmannapartiet och landtmannaexklusiviteten till behag, utan
få sitta kvar som befunna synnerligen lämpliga att förnöjsamt
och utan pretention på annat draga det tyngsta arbetslasset.

Man kan mot hr Hedins anföranden vid remissdebatten
rikta en ganska väsentlig teknisk eller formell anmärkning.
Den nämligen, att innehållet i dessa skulle ha gjort en
ofantligt mycket större och allmännare verkan, om det dels hade
varit något mera koncentreradt och dels och framförallt,
om till form för framförandet däraf, åtminstone i de
väsentligaste partierna, hade valts ett iskallt hån och en genom sitt
stilla, isande lugn hemsk och förintande beherskning. Då
skulle krigsministern och det af honom representerade
systemet samt deras frivilliga försvarare både moraliskt och
intel-lektuelt segnat i knävecken och vridit sig på marken, gifvande
sig på nåd och onåd. Nu verkade de ofta återkommande
häftiga retsamma orden och tonen analogt med de sporrhugg
och ridspöslag, hvarmed en ryttare med en viss effekt brukar
väcka upp de domnande lifsandarna hos sin springare; de
kittlades upp och visade sig karska, karskare än de kanske i
själfva verket voro och de annars helt säkert kunnat vara.
På den politiska skådebanan gäller säkerligen en likartad
regel med den, som är erkänd på den dramatiska scenen, eller
att det största konstnärsskapet oftast ligger icke uti de starka
utbrotten och talrika åtbörderna, man i förmågan att med
relativt sma yttre medel uppnå en stor verkan och att en
doft vibrerande, men beherskad underström af intensitet i
känslan åstadkommer det djupast och intensivast kända intrycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free