Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - På Tatra-bärgen, några slovakiska sommar- och vinterbilder, af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drabbats grymmare och orättfärdigare än det slovakiska, och
yttringarna af detta förtrycknings system röjas oupphörligt.
Om man t. ex. rådfrågar den magyariska (officiella)
statistiken, får man veta, att slovakerna äro högst 2
millioner. Faktiskt uppgår dock antalet till minst 2^2 mill.,
oafsett emigranterna. Och dessa 2^2 mill. människor hafva
icke en representant i riksdagen i Pest, icke en vän i
regeringen i Buda! I Sväty Martin och andra slovakiska
orter finnas ej andra magyarer än enstaka ämbetsmän; men
domstolarnas språk är det magyariska och alla offentliga
skyltar (post m. m.) äro affattade endast på magyariska.
De slovakiska tidningarna, hvilka inalles uppgå till ett
dussin, kunna gifvetvis icke förbjudas (men väl censureras och
i särskilda fall åtalas); men i själfva Budapest utges på
slovakiska en tidning, afsedd att främja magyariska syften,
likasom “Politik“ i Prag på tyska språket värkar för
tje-chernas sak. Och naturligtvis saknas det hvarken
“magyaro-niska“ (renegatiska) skribenter, som låta sälja sig, eller
ungerska rättslärde och historieforskare, som med latinska
citat klart och tydligt bevisa, att magyarerna ha rätt i sin
Monroedoktrin.
I år skall, som bekant, Ungern med en storartad
utställning fira sin tusenåriga politiska tillvaro, och
naturligtvis kommer det ej att saknas etnografiska alster äfven
från Tatra. Men vederbörande akta sig visliga för att
hänföra dem under en särskild slovakisk af delning, och
den oerfarne turisten kommer naturligtvis på tron, att allt
på utställningen är rent magyariskt.
I somras samlade sig ombud för rumäner, serber och
slovaker till en nationalitetskongress i själfva Budapest.
Den förbjöds visserligen icke af polisen, men den
tysk-judiska prässen i Wien och Budapest gjorde sig lustig öfver
“tillställningen “, och några tidningar skydde icke ens att
skrifva “kvickheter “ om det landtliga folkets dräkter och
utseende! . . . Och då> nationalitetsfrågan kom på tal vid den
sista parlamentskongressen i Belgien, svarade de magyariska
ombuden, att de principielt voro mycket liberala, men att
de i hvarje särskildt fall måste handla efter “högre“
statsintressen.
Denna egennyttiga, trångbröstade frasliberalism är
ganska betecknande för hela bourgeoisie-vänstern i den
habs-burgska dubbelmonarkien, och i intet annat land torde den
parlamentariska liberalismen urartat mer och underminerat
sin egen ställning än i Osterrike-Ungern, där den klämmes
mellan sköldar: å ena sidan de unga, lifskraftiga, radikala
slavernas nationella frigörelsekamp, å andra sidan en
hals-starrig’ reaktionär klerikalism samt åden tredje en derna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
