Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vetenskaplig eller asketisk uppfattning af nykterhetsfrågan, af Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
verkliga iijutningsförmågas kapital — om jag så får
uttrycka mig. Fortgår han länge på det sättet, kommer
slutligen den stund, då hela kapitalet är uppoffradt och
lifsbankrutt en står för dörren. Härpå svarar min
motståndare naturligtvis, att han för sin del är viss på att aldrig
råka ut för denna bankrutt. Godt. Ar han herre öfver
sin framtid och i absolut besittning af den fria vilja, om
hvars existens filosoferna tvista, så må han för sin del få
underkänna detta argument. Saken har emellertid äfven
andra sidor, till hvilka jag nu vill öfvergå.
Frågan om rusdryckerna är nämligen ej blott en
individuell, den är äfven en social fråga. Om erfarenheten
visar, att släktet under tilltagande alkoholbruk försämras1,
och om temligen o förty dbara tecken visa att post ho c (efter
detta) i detta fall är liktydigt med propter ho c (på grund
af detta), så manar en sådan erfarenhet helt visst den
socialt intresserade till eftertanke. En mängd fakta ur
samhällets hittills vunna erfarenhet erbjuda här särdeles
genanta stötestenar för dryckessedernas försvarare. Det
faktum, att i snart sagdt alla civiliserade länder öfver halfva
antalet af vissa brott (särskildt våld mot person, dråp,
slagsmål m. m.) stå i omedelbart sammanhang med
brottslingarnas bruk af rusdrycker, är ganska talande.
Den sociala misshushållning som ligger däri, att man
låter samhället å ena sidan få vissa inkomster af rusmedels
försäljning under det man å andra sidan låter detsamma
vidkännas motsvarande utgifter genom utvidgade kostnader
för fångvård, domstolsväsen, allmän säkerhet på gator och
torg, för sjukvård och hospitalsvård m. m. ligger vidare i
öppen dag. Hvilken idé det för öfrigt ligger i att
uppoffra 100-tals millioner årligen för något så improduktivt
söm rusdrycker, låt vara att större delen af pängarna stanna
inom landet, är för den oinvigde något svårt att fatta. Det
torde icke vara af vikt att endast tillse i hvilket land, utan
ock i hvilkas fickor pengarna stanna. Alkoholproduktionen
1 Om man mot detta påstående vill åberopa t. ex. våra för vilda
dryckeslag bekanta, men ändock kraftiga förfäders exempel, så erinras, dels
att dryckeslagen vanligen förekommo med temligen långa mellanrum, icke,
såsom’ under nutidens klubb- och kafélif synes allt mer bli fallet,
dagligen, dels att forntidsfolkets lefnadssätt för öfrigt var vida mer härdande
än vårt och slutligen att vi om forntida lefnadssätt hufvudsakligen känna
höfdingamas och de rikes, på hvilka utförda bragder och samlade skatter
gjorde sin vanliga värkan: lockade till yppighet och förvekligande.
Om man vidare såsom bevis på alkoholbrukets sociala ofarlighet
framhåller t. ex. den kolossalt öltörstiga tyska nationens nuvarande politiska
och sociala betydelse, så bevisar detta naturligtvis ingenting. Först många
generationer efter vår tid skall det visa sig om fädernas segerrus
bekommit ättlingarna väl eller illa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
