Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Märkliga uttalanden i kvinnofrågan, af Amalia Fahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i35
Märkliga uttalanden i Kvinnofrågan.
i.
Att studera fröken Ellen Keys senaste arbete, den
broschyr, som i utfylld och ytterligare fulländad form återger
hennes två nyligen hållna föredrag: »Missbrukad kvinnokraft»
och > Naturenliga arbetsområden för kvinnan , det är
tankeväckande nog.
Men detta tankearbete blir så mycket djupare och
intressantare, då man blickar tillbaka till hennes föregående
uttalanden i samhällsfrågor. Framför mig ligger en krans af sådana
alster: En anmälan af Robinsons »Kristendomens Mariakult»
(N. D. Alleh. 1875), En personlighet, några tankar under
läsning af Rahel (Revy 1885), Hemlöshet, Själamord i skolorna
(Verdandi 1889, 91), Anne Charlotte Leffler, några biografiska
meddelanden (1893), En förklaring (Sv. Tidskrift 1893),
Kvinnorna och det socialpolitiska arbetet (föredrag i Kristiania 1894),
Individualism och socialism (1895) samt slutligen ifrågavarande
broschyr 1896.
Denna tankecykel eger det djupa sammanhang, som
af-speglar tänkaren i stort, en personlighet, hvilken, sysslande
med en lifsfråga, ej affärdar den på en vecka, ej ens på några
år, men som intensivt lefver. sig in däri under decennier, och
hvars tankar i ämnet skjuta skott på skott, tills behandlingen
däraf som ett helgjutet verk slår ut i full blom.
Särdeles öfverraskande att se tillbaka på är Ellen Keys
anmälan af Robinsons» Kristendomens Mariakult.» (1875).
Lei-vande i hemmets tillbakadragenhet, där hennes penna nyss
börjat öfvas, och dit offentligheten ej tränger med sin fordran,
sin hyllning och sina hugg, visar hon sig redan som den
färdiga stilisten och kritikern. Detta är ej det intressantaste.
Hvad som mest slår läsaren är, att hon ur sin djupt och
varmt förstående skildring af Robinsons arbete drag för drag
framlägger den åskådning af kvinnans bestämmelse, som. redan
då var och sedan allt djupare blifvit hennes egen, genom att
hon, för att tillämpa några cd af henne . jälf. »satt in däri
hela sin produktiva kraft, sina nerver och sitt hjärtblod».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
