Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Märkliga uttalanden i kvinnofrågan, af Amalia Fahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika partier af denna åskådning, som den i stillhet gryende
filosofen här uppställer med färg af den unga kvinnans
drömton, hafva i de följande arbetena under perioden 1885—95
utvecklats i styrka och glöd, tills de i den ifrågavarande
broschyren åter samlats till en hel, plastisk gestalt, ej med
färg af marmor, men af kött och blod.
Vi skola här söka i koncentrerad form afspegla den
riktning af kvinnoemancipationen, hon anser vara den ideella.
Hvad som starkast framtonar i alla hennes uttalanden är
krafvet på ett helighållande af individualiteten. Detta är för
henne den lifsprincip, hvarpå det idealsamhälle, som hon aldrig
skall upphöra att drömma om, måste byggas. För henne
bor gudomen potentielt i naturen och mänskligheten.
Naturen pekar, mänskligheten handlar. Följer mänskligheten den
riktning naturen en gång gifvit, skall den i sin evolutionistiska
framväxt en gång varda aktuelt gudomlig, behärskande sig
själf och naturen. En gång för alla har naturen påpekat
betydelsen af varelsernas och arternas väsensskilnad. Ju mer
pietet man visar denna väsensskilnad, desto rikare blir lifvet.
Det är ej genom allas likhet, men genom allas likställighet
den allmänna förbrödringen skall framgå. Denna likställighet
är allas frihet att utveckla sitt innersta väsen i ideel riktning.
Ju fullkomligare alla samhällsmedlemmar äro i originalitet,
desto bättre behöfva de hvarann, desto starkare blir
förbrödringen, och desto närmare kommer man idealsamhällets stora
mål: den största möjliga lycka för det största möjliga antal.
En sådan tänkare kan erkänna korporationens och
lagparagrafernas betydelse, men ej som grundvalar för
samhällsbyggnaden. Denna hvilar ytterst på hemmet. Ur familjen i
sin lyckoskepnad framgår samhället i sin lyckoskepnad. När
korporationen tar hand om bildningen och gör den till en
massuppfostran, blir det likhet mellan människorna i stället
för likställighet. Ju mer betydelse hemmet får som
uppfostrande, desto mer vinnes i individualitet. Hälst bör hemmet
under barnens spädare år innesluta skolan; sedan genom sin
klara kännedom af de ungas anlag leda dessa från
mångläs-ning till specialstudier.
För att hemmet skall ha något att ge, måste det dock
taga af de stora allmänna kulturvärden samhället i stort
frambringar. Detta skapande i stort är enligt mannens
väsensegen-domlighet hans göra. Hans utåt riktade verksamhet alstrar
de lifsvärden samhället i stort har att lefva af, hvilket gör
honom direkt till en bärare af detta. Kvinnan uppbär indirekt
samhället genom sin inåt riktade verksamhet som hemmets
lifsprincip; och denna lifsprincip har sin yttersta grund i
hennes moderlighet, som förf, samställer med hennes kvinnlighet.
Psykiskt och fysiskt tages all kvinnans kraft i anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
