Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Musikrevy, af * * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2OÖ
Petrini egde, tycker man, så godt som alla betingelser för detta
långt ifrån otacksamma parti: en förtjusande röst, högt
upp-drifven sångkonst och mer än fördelaktigt utseende; den något
kyliga timbren i stämman var ju här icke till skada, då Manon
icke tillhörde de känslosamma och varmhjärtade. Mot fkn
Petrinis utförande af sängpartiet finns också intet väsentligt
att anmärka, ej ens enl. vårt förmenande mot den
passionerade förförelseduetten i 3:dje aktens 2:dra tablå, men så mycket
mer mot spelet, hvilket i en opéra-comique är fullt ut lika vigtigt
som sången; därvidlag funnos betänkliga brister både i
uppfattning och framför allt i det rent tekniska. Redan i första
akten miste man all sympati for denna Manon, som skulle vara
en ung oskyldig landtflicka, på sin höjd omedvetet kokett, men
som kommer in med behagsjukt hoppande gång och en mimik,
som var allt annat än ingénue-artad. Än värre misshandlade
fkn P. rollen i de följande akterna; i synnerhet stötande är
hennes både disgraciösa och omotiverade gestikulation i
operans glanspunkt, den nyssnämnda stora duetten i 3:dje akten;
af denna scen med dess verkligen vackra och tilltalande musik
borde kunna göras något, och hr Ödmann både sjöng och
spelade den scenen förträffligt; fkn P. deremot tycktes här ej ha
en aning om hvad hon skulle framställa; så t. ex. använde hon
till plågsamt öfvermått en sin favoritgest: att oupphörligt föra
ena handen upp till munnen; antingen nu denna åtbörd skall
känneteckna koketten eller ingénuen, var den ju här icke på
sin plats, då just i denna scen koketteriet bör vara borta och
endast den älskande qvinnan utan manér och förkonstling bör
framträda; här gjorde denna gest intryck af att Manon i mjugg
bakom handen log åt des Grieux.
Vid spelårets början yttrade vi vår liksom mångas
tillfredsställelse med fkn Petrinis engagemang, och man gjorde
sig med rätta stora förväntningar, då man erinrade sig hennes
lysande début i »Lakmé» och man hörde talas om hennes
fortsatta sångstudier i god skola.
Redan vid hennes första uppträdande på hösten som Julia
fann man, att stämman vunnit i styrka och expression utan
att ha förlorat i välljud, men man kände sig rätt betänksam
vid åsynen af den visserligen rörligare, men långt ifrån
behagliga gestikulationen: så har fkn P. tagit sig den lika orimliga
som fula ovanan, att liksom med händerna gripa de höga
tonerna, en ovana som hon för öfrigt delar med en Oselio
och en Labia.
Hvarje nytt parti har medfört en ny missräkning. Hennes
Nedda i »Pajazzo» visade total brist på uppfattning och
instruktion och var förmodligen endast tillfälligt inöfvad. Rosina
i »Barberaren», af hvilken fkn P. med sina gåfvor och sin
talang som sångerska borde kunna göra något utmärkt och åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
