Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Politiska stämningar och intryck, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
sin värdigt ståndsmässiga torrhet och trånghet alla dessa
bli dityrambiskt* inspirerade, när talet kommer på kolossala
militäranslag eller försvarslån. Det vill säga, man får
icke häraf draga den slutsatsen att det är endast sådana
ämnen som kunna en sådan kraftig verkan utöfva. Med
den stora intelligensens och bildningens företräden ha herrar
senatorer det privilegiet framför andligen fattige
småländin-gar och vestgötar, att de disponera öfver många andra
politiskt kastaliska källor, hvarur de kunna dricka sig till
de pösande eller skrällande ordens och frasernas inspiration
eller berusning.
Uti andra kammaren har särskildt årets
fläsktullssvär-meri af tvänne manhaftiga agrarhjältar: småländingen
Erick-son i Bjersby och vestgöten Bergendahl, ansetts som ett
synnerligen lägligt tillfälle för att kunna hafva fram sig
själfva i förgrunden, göra sig breda och vigtiga och upphöja
sig till ett sla#gs chefer. Af en huld försyn och i följd af
för sådant lämpliga lefnadsförhållanden utrustade med en
synnerligen stor tilltro till sig själfva och med en däraf
alstrad sécurité i. ord och later, ha de ock sett sina planer
krönta med en viss framgång. Detta är dock endast ett
nytt bevis på dekadensen hos andra kammarens
sammanslagna landtmannamajoritet, att två sådana obetydligheter
kunna komma åt att taga sig en sådan ton, som dessa nu
göra. Den förstnämde, d. v. s. småländingen, har därtill jämte
den med honom i kapacitet jämbördige, men i anci ennitet
öfverträfiande gamle hr Näslund af de styrande mästarne
vid riksdagens början pröfvats vara en behöflig och
lämplig förstärkning för statsutskottet. Undras kan, för hvilket
utskott hr Bergendahl en gång kan befinnas behöflig.
Första kammarens försvarslånedityramber voro båda
en högtidsstund för känslan och en undervisning uti högre
statsfinansiella begrepp. Det var en formlig äflan att
kullkasta Dumboms bekanta lefnadsvisdom, att ju mer man
lånar, desto mer sätter man sig i skuld. Na ja, äfven den
Dumbomska lefnadsvisdomen är underkastad förvandlingens
lag och utsatt för attentat af sina efterkommande. Herr
Carl Pontus af Burén sökte med den för honom
egendomliga patos, vältalighet och ihärdighet inplanta i sina åhörare
skuldsättnings gagn för ett land. Man skulle rakt af kunna
ur hans ifriga räsonnemang draga den slutsats, att
skuld-sättning vore ännu mera välgörande, än t. o. m. —- tullar
eller åtminstone kunde ersätta detta som allena saliggörande
medel eljest så flitigt och utan reservationer proklamerade
medel. Hans förnämsta argument var just åberopande af
frihandelslandet Englands välbefinnande. Hr Philipsson
från Norrköping afsvor visserligen indirekt, men ända fullt
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
