- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
226

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Politiska stämningar och intryck, af Kurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

tydligt ocli lika ifrigt och patetiskt sin stams århundraden
igenom så trofast tillämpade finansiella religionsbud: låna
andra, men icke låna själf. Det är för öfrigt ganska
betecknande att observera tullpartiets omkastade signaler i
afseende på landets skuldsättning. Förr i tiden, då partiet
agiterade och bråkade som värst för att från landet afskudda
fri handelns landsfördärfliga ok, stöttes och blöttes allra
flitigast ett argument, hvilket tillika var den mest
medborgerligt indignerade och af sparsamhetens dygd genomträngda
straffdom öfver att frihandelssystemet skuldsatt landet och
därigenom fört det ut på branten af dess undergång.
Däremot skulle man få se på något annat, bara tullsystemet en
gång segrade, då skulle icke blott det nationella jordbruket
bringas på fötter igen, utan ock landets skuldbörda
väsentligt lättas. Att intetdera af dessa löften har gått i
fullbordan, är nogsamt kändt. För skuldernas minskande
har intet åtgjorts, och skuldsättningen, som förr, enligt hvad
tullpartiets koryfeer då så ifrigt predikade, var en sak af ondo,
har nu förvandlats till en sak af godo.

Uti de där dityramberna blandade sig emellertid en
och annan from ton, harmonierande med den öfriga
låne-musiken ungefär lika bra, som högtidliga orgeltoner passa
i hop med skrällande pompös krigsmusik. Den nu till
lånetron öfvergångne generaldirektören öfver landets fångar,
hvilken har sin lilla svaghet för salvelsefullhet såväl i tonen
som i ordens gruppering, stödde sig t. o. m. på gud faders
auktoritet i sin argumentation till förmån för den
projekterade lånerörelsen. Det är ganska påfallande, hvad man
i våra dagar är benägen för att blanda in gud fader i allt,
äfven i sådant där det tillständigaste vore att resonnera
lugnt och sansadt världsligt. Från en fridens och kärlekens
gud vill man så’gärna transformera om honom till krigets
gud, och nu till på köpet skall han förvandlas till en
finansoperationernas gud. Den sortens fromliet har ett
obestridligt slägttycke med häderi och är under alla förhållanden
mycket malplacerad, äfven om man alldeles vill bortse från
det motiv, som helt visst på icke så få håll gör det stora
upplåningspr oj ektet med entusiasm mottaget: svårigheten
att säkert och ändå mot ordentlig ränta placera
penning-öfverflödet.

Mycket malplaceradt var ock det af beskedliga
tidningar utan spår till klander, utförligt och med det största
allvar i världen refererade kristligt-krigiska högtidstal,
hvarmed landshöfding Wennerberg för en tid sedan uppbygde
och uppfostrade kristna ynglingaföreningen. Under
förklädnaden af en biblisk exeges sökte det talet på närmare
eller fjärmare omvägar nå sitt egentliga mål, som var att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free