Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Två finska premierer (A. Slotte, Halfdan skald; G. v. Numers, Pastor Jussilainen), af Arth. Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
I kungens gärd finnes emellertid en man, hvars inre uppreser
sig mot detta. Denne man är Halfdan skald, en farande fågel, som
öfverallt där han vistats sjungit ut sina nya tankar. I ett aflägset
fjärran ser han de hägrande konturerna af det nya rike, som en
dag skall komma. Och för detta nya skall han bryta väg och
rödja undan det gamla. Det gamla är kung Berse och den del
af hans samtid, hvars blickar aldrig sökt något bortom den tid de
lefva i och de åsigter deras fäder lämnat dem i arf. Med dem
måste äfven den världsåskådning falla, ur hvilken de sugit must
och näring, den gamla asatron. Halfdan är i religiöst hänseende
Lokes svurne man, en representant för den hänsynslösa kritiken.
Hans ställning till åsatron bevisas bäst af hans ord om gudarne:
»Illa mäkta de styra Midgård och Asgård och illa mäkta de
styra sig själfve».
Och då en rättrogen påpekar att gudarne slagit Loke i fjättrar:
»Gläder det dig att de bundo vettet så att deras välde ännu
varar? Ej torde det ha skett med Allfaders vilje. Därför har han
satt dem ragnarök före att de skola förgå.»
Uti Alve, kung Berses väna och fridsälla son, ser han sin
Balder, hvars återkomst han skall förbereda och som, då han
efter-trädt sin dåliga fader, skall återgifva människorna frihet och lycka.
Och Halfdan går med säkra steg fram mot sitt mål, förlitande sig
på sin intelligens och sin ränksmidande slughet, utan att sky några
medel, med kallt hjärta, hänsynslös i sin vilda kraft.
Snart yppar sig för honom ett tillfälle att sätta sin plan i
värkställighet. Från en strid, i hvilken också Halfdan deltagit, har
Alve hemfört en högättad kvinna vid namn Svåfva, hemma från
Svitjod, därifrån hon blifvit bortröfvad af en höfding från
Gårda-rike. Svåfva blir för Halfdan ett medel att utså tvedräkt, mellan
far och son, en tvedräkt som skall leda till den förres undergång
och den senares upphöjelse till konung. Trots det att han vet att
Alve älskar henne, gifver han i en mästerligt skrifven drapa Berse
det förrädiska rådet att äkta Svåfva. Alve, som icke kan skönja
djupet i Halfdans afsikter, brusar upp och håller på sina rättigheter
att äga henne, då han tagit henne i striden. Berse rasar öfver
försöket att trotsa honom. Han hotar Alve med döden, om icke
denne afstår från sin rätt. Svåfva, som redan tidigare upplyst
Halfdan om, att hon låtit taga sig af kärlek till honom, Halfdan,
men af denne blifvit bortstött, gifver nu själfmant Berse sin hand,,
drifven af förbittring öfver att ha blifvit försmådd af Halfdan. Då
Alve hör detta, afstår han godvilligt från henne. Ulfhild, Berses
moder, som af afund och illvilja motsatt sig Svåfvas upphöjelse till
äkta maka, dräpes af Berse. Och Alve begär af sin fader
skepp-och manskap för att fara i viking att låta stridsbullret döfva
kär-lekssmärtan.
Men detta öfverensstämmer ingalunda med Halfdans afsikter.
Han äggar Alve att med våld göra sina rättigheter gällande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
