Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från opera och konsertsal, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
bäst, åtskilliga af de ordinarie saknade fru Östbergs
per-lande mjukhet och eleganta fini. Andhemtningen bör
aktas pår timbreringen mer omvexlas och en vackrare
svenska med första attraperas. I yttre hänseende var denna
drottning charmant, ehuru fru Östbergs toilett och diadem
bort bibehållas, men den vackra apparitionen stördes
mycket af det karakterslösa spel och den tribunaktiga sång,
som begge måste reformeras, innan fröken Petrini blir
någon ypperlig Margot, för hvilket hon ju alls ej saknar
förutsättningar.
Fröken Karlsohn hade till operans lycka bibehållit
Ur-bain, der hon är alldeles utmärkt och vida öfver träffande
sina nuvarande kolleger i Paris. Likaledes kan hr
Seller-grens Marcel mycket berömmas, en lyckad efterbildning af
ÄVillmans och numer ej illa gående ut med sjelfva den
svåra hugenottvisan, som rättvist applåderades. Hr
Johansson är en vacker och nobel Nevers, som endast
behöf-ver något mer verve i den annars godt gjorda präktiga
scenen i akt IV; de svåra recitativen gifver han rent och
ej utan elegans. Hr Strandbergs Tavannes låter höra
några verkligt sköna tenor-toner —de enda operan bjödo
på denna afton! — och hr Söderman är, en olämplig figur
till trots, en i flera afseenden karaktersfull guvernör. Men
om man skulle försöka en gång med hr Lundqvist? Den
gode och nitiske hr Lundqvist går nu-af oegennyttigt
intresse för den storartade operan omkring och uträttar
litet af hvarje, skada blott att man numer för att kunna dra
ut på mellanankterna utesluter så mycket, bl. a.
hugenott-kören af soldater, der hr L. som solist en tid var en
krigare så båld. Nu kör han ut koristerna (som verkligen
denna afton ej bättre förtjente), sedan han mycket vackert
sjungit brandvaktens stämningsfulla "Caprifuoco". Så
upp-penbarar lian sig som (anonym) munk i fjerde aktens
praktfulla välsignelsekör, detta genialiska storverk för alla
tider, som jemte operan i sin helhet af ofvannämnda
famösa “nyhetsgazett“ liknas vid en gammal kokett, som
söker medelst smink etc. etc. (Sminket är Meyerbeers
or-kestrering, som sålunda motvilligt lofordas. Nå, nå den
käre Wagner tog också från densamma både palett och
penslar.)
Både mise-en-scène, körsång och dans lemnade denna
afton diverèe att önska. Balbaletten behöfver göras om.
Nu harmonierar den för mycket med den fula
dekorationen, som vi hoppas ej följer med till Gustaf Adolfs
torg. Åskådaren får ett mycket egendomligt begrepp om
Drottningens och Riddar Raouls, smak, då de i höga toner
besjunga detta “sköna land“ denna “himmelska dröm",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
