Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - En vansinnig historia, af Mary Ekeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
som med ungdomens kända förakt för allt gammalt och
häfd-vunnet röcko med sig både en del insnöade kräftskal och de
jordiska kvarlefvorna af en gammal braxenpanka, som låg och
luktade illa. Ja, det var riktig vår, och det började spira upp gräs
mellan kullerstenarne; och utanför hvarje hus fans det en liten
farstutrapp, och på hvar trappa kom det fram en katt. På
min mormors trappa låg hennes stackars försupna katt och
slickade solsken och spann, och på grannens trappa låg den
katten som hade haft en papperstuss i svansen, och så vidare
hela gatan utför. Och i hökar Wålbergs trädgårdstäppa växte
och spirade det; knopparne sprängdes och blefvo till stora,
gröna blad, och öfver det gamla planket lutade häggen sina
grenar, tunga af snöhvit blom; och så var det sommar.
Ut ur en portgång välde en ström af barnungar, somliga
rena och somliga smutsiga; och öfver planket bar det af med
fart in åt trädgården, och det gamla plankhjärtat svälde af
förtjusning. Men efter dem kom hökarens Karl Johan, flåsande
och pustande; han var mycket tjock, fast inte så tjock som
hans pappa. Han skulle också öfver och högg i så att det
knakade i bräderna, och öfver kom han.
»Jag tycker mycket om barn», suckade planket, »men
Karl Johan är för tung; ja, han är alldeles för tung.»
* ’ *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
