Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det vandrande berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
©st vandrande berget
o
För ett par veckor sedan, medan mr Felix Faure i det
soliga Nizza hjälpte till att aftäcka ett nationelt minnesmärke
och efter de parisiska strapatserna lät den provencaliska
hänförelsens mistral vederkvicka sig, komrno tidningarna med den
förskräckliga berättelsen om ett vandiande berg, som långsamt gled
fram mot afgrunden. Geologerna gåfvo en vetenskaplig förklaring
öfver det egendomliga fenomenet; men missnöjda politici, rojalister
och opportunister grepo begärligt efter den välkomna symbolen
och förmenade att Montagne en marche vore en mycket tydlig bild
af den fara som hotade landet frän den radikala ministären. En
ordlek gjorde denna liknelse lättare för dem: vid ordet Montagne
skrifvet med stort M tänker fransmannen på de öfre bänkarna i
den amfiteatraliskt bygda salen, där under konventet
montagnar-dema — jakobiner och kordelièrer — hade sin plats, och med
förakt sågo ned på grodornas träsk och feuillanterna och
girondi-sterna. Liknelsen var vald med en viss skicklighet: den lugna
franska räntetagaren, som också under vanliga förhållanden
betraktar Paris med misstroende, vill inte veta af en ny skräcktid, och
den parisiska småborgaren, hvarom romanerna och
vaudevil-lerna frän sidenunderkjolarnes hel- och halfvärld ha ingenting att
berätta oss, erinrar sig ännu kommunens dagar och förnöjer sig
just nu med Sardous brokiga Thermidorpjes, som är en
sentimental-melodramatisk öfversättning af Taine. Allt detta småfolk blef
vid underrättelsen om det vandrande berget ungefär så till sinnes,
som Macbeth, då han spörjer att Birnams skog verkligen ryckte
fram mot Dunsinan: allt som ännu var någorlunda fast tycktes
vackla, handel och vandel vore, hette det, i fara, kursen skulle
sjunka med lavinens hastighet — de förskräckta sågo det borger-
* Följande från den konservativa tyska tidskriften Zukzcnft i något
sammandragen torm öfversatta artikel, torde vara af intresse icke minst därför att
den fran något andra synpunkter än vi äro vana vid, betraktar den nyss
af-gangne märklige franske konseljpresidenten. Artikeln var, såsom lätt märkes,
skrifven ett par veckor före hans afgång. Författarens reflexioner om ett och
annat torde kanske äfven ega en viss tillämpning på svenska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
