Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Politiska grupper och personager, af Kurt. II. Stockholmsbänken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
För billigt pris förvärfvade de sålunda åt sig ocli sitt parti
popularitet, läto sig utbasunas och hyllas som frisinnade män
med statsmannavyer. Där deras eget goda hufvud och i
praktiska lifvet förvärfvade insikter icke räckte till, fingo deras
politiska vänners kunskaper, talang och arbete supplera och
leddes därvid in på de banor, de. förra funno lämpligt
anvisa — för att icke tala om de många behagen och fördelarna
af det intimare umgänget med personer af en mer bildad
och finare samhällsklass. Huru mycket än må kunna
prin-cipielt och praktiskt anföras för en sådan allians som den
nu afhandlade, så bör dock utgången af detta försök ha
lärt oss åtminstone det, att de nödvändiga förutsättningarna
för en sådan koalitions bestånd och värde äro: å
landtman-nahåll män af annat virke än de nuvarande, och hos
stads-representanterna större förmåga att göra sina själfständiga
intressen och rättigheter gällande samt mindre godtrogenhet.
Insikten om att våra dagars landtmannaledares och
deras kompanjoners frisinnade politik endast varit
konjunkturpolitik, en för tillfallet utförd bravurroll, är nu en gång
förvärfvad, och så godt kan det vara att man fick lära sig
det i tid, så mycket hällre som sådana illusioner och
invanda föreställningssätt ej lätt eller fort låta utrota sig.
Det finnes ju en och annan politisk skribent, hvilkas
religion varit tron på gamla landtmannapartiet och som när
de sent omsider fått upp ögonen för en Olof Jonssons eller
en Ljungmans verkliga halt, sedan med förtviflans envishet
haka sig fast vid och förgylla upp den minsta småsak,
hvilken, såsom gjord af en landtmannapartist, kan synas
skaphg eller någonting ditåt.
Genom den närmare beröring, som sålunda varit
etablerad mellan landtmännen och stadsrepresentanterna, har
den så att säga politiska karaktärslöshetens, den politiska
ryggradssjukans farsot, som under senaste år anstält så stora
härjningar bland landtmännens leder och hvarom vi vid
ett annat tillfälle torde komma åt att säga ett ord, lättare fått
sitt smittämne öfverfördt bland de senare, och bland dessa
ha många fallit offer för den farsoten. Hvad somliga
beträffar hade förlusten i och för sig varit mycket ringa, men
ju flera angripna, dess svårare för de helt eller halft friska
att motstå smittan. Det sorgligaste fallet, det som gripit
mig och många med mig personligen djupast, det var, när
det ej längre var möjligt att sluta ögonen till inför det
faktum, att äfven Stockholmsrepresentanten hr Sixten von
Friesen hade fallit offer för nämda farsot. Han hade
framstått för de flesta liberaler och radikaler som en manligt
ståtlig, fast politisk karaktär, en man, hvars politiska
ståndpunkt visserligen kanske icke var så synnerligen långt
avan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
