Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Cecilia Vasa, af J. Kreüger. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Eriks tid voro de blott tio, afsedda för förnämare gäster..
Men bänkarne voro betäckta med dynor af gyllen-dnk,
väfdt silke, flamsk väfnad eller flöjel (sammet). Ett eget
öfvertyg var katolska messhakar. Äfven ryggdynor voro
anbragta (Handl. rör. Skand. hist. XXXVII), Golfven voro
dels inlagda medv flisor dels belagda med mattor. De stora
med sparrlakan rundt om försedda sängarne, som benämnas,
gustavianska, men icke voro typiska hvarken för Sverige
eller för tiden, voro anordnade med stor prakt, stundom
belagda med flamska sängtäcken med inväfda djurfigurer
(Handl. rör. Skand. hist. XXXVII), detta dock blott för
prydnad, ty till täckelse nyttjades ylletäcken om sommaren,
tallar om vintern.
Eör barnen var lyxen ej så stor. I bref till en Botvid
d. 27 mars 1545 befaller konungen honom att föranstalta
om ett godt paulun för de kungliga barnens behof. Han
skulle för ändamålet anskaffa så mycket vadmal söm
be-höfdes och låta det sedan på Ladugården på nytt valka,.
så att det blefve öfverallt lika tjockt. Paulunet borde vara
så stort, att fyra goda sängar för barnens behof der finge
rum; Anno 1548 lågo de kungliga barnen på skinnlakan.
(Handl. rör. Skand. hist. XXXVII).
Lefnadssättet inom den kungliga familjen var äfven i
hvardagslag ingalunda enkelt. Åtgången på viner, kryddor,
socker, sydfruktér och konfekt var, enligt slottsräkenskaperna
förvarade i riksarkivet, förvånande stort. Umgänget
dere-mot var inskränkt till hoffolket och närmaste slägt,
synnerligen familjerna Brahe och Sture. Enligt Per Brahes,
Gustafs systersons, uppgift roade man sig om aftnarna med
dans och lekar. Kungen sjelf var road af musik och spelade
på luta.
Sådant var det hem, däri Cecilia uppväxte, och
lefnadssättet därstädes. Långa tider af året tillbringades
emellertid på kungsgårdarne Svartsjö, Vendtholmen, Örby hus,
Ekol-sund, Tynnelsö. De kungliga barnens hofmästarinna var
fru Christina Gyllenstjerna, Sten Stures maka, Stockholms
hjeltemodiga försvarerska, nu gift med Johan Thureson
af tre Rosor; och i bättre händer kunde sannerligen ej
deras-vård lemnas.* Under henne utöfvades uppsigten af en
hustru Brigitta.**
* I bref den 1 maj 1550 till sin syster Märta Sture skrifver
Margareta, att »fru Christina vore väl framkommen med våra kära barn och nu
vore med dem på Tynnelsö, och förse vi oss, att hon med dem der
blif-vande varder, så länge att Kongl. Maj:t samt vi komma till dem».
** I bref till Märta Sture dateradt Vesterås d. 8 januari 1551. talar
Margareta om denna Brigitta, som skulle ofördröjligen bégifva sig till Märta
»ändock vi henne nödigt hade kunnat umbära ifrån våra kära barn, så länge
vi äro på denna resa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
