Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Cecilia Vasa, af J. Kreüger. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någonting särskilt rörande Cecilia hör man ej från
hennes spädare år. Följande står dock i samband med
henne. Vid ett tillfälle, då den lilla Nils Sture, “Nils Lille",
var sjuk i frossan, “den kalla sjukan", skrifver drottningen
d. 22 mars 1546 till Märta, att den lilla Cecilia haft samma
sjukdom "och icke vid doktor Dionysius (sannolikt
Dionysius Beurreus, Eriks lärare) eller någon synnerlig konst
blifvit botad". Drottningen råder Märta, att, när Nils hafver
haft sjukan, icke gifva honom dricka, förr än en timme,
efter det han varit sjuk. Dionysius plägade icke heller
gifva Cecilia fet mat, ägg eller sådant utan mest en del
bröd och rödvin.’ Icke heller plägade Dionysius låta henne
bada, hvilket den tiden hörde till det dagliga bruket.
Af ofvanstående synes, att drottning Margareta varen
öm moder, som med huldhet vårdade sina barns fysiska
välbefinnande. Visserligen låg déras moraliska uppfostran henne
också synnerligen på hjertat. Men Margareta afled redan
1550 på Tynnelsö. Cecilia var då blott tio år.
Kungen hade ej tid att, så som sig borde, sysselsätta
sig med barnens uppfostran, och, då han den 22 augusti
1552 ingått nytt gifte med den adertonåriga Katarina
Stenbock var afståndet i ålder emellan henne och de äldsta
stjufdöttrarna allt för ringa, för att hon skulle kunnat sätta
sig i tillbörlig vördnad hos dessa. Uppfostran blef också ej
sådan den borde vara. Hvad särskilt Cecilia beträffar, så
var den uppfostran hon fick i intellektuelt hänseende
mycket ofullkomlig, om ock ungefär motsvarande den som
i allmänhet bestods unga damer af högadeln uti de nordiska
länderna. Den var på intet sätt jemförlig med
femtonhundratalets kvinnobildning i Italien och Frankrike, der ofta till
och med lärda damer, “viragines", förekomma.
Cecilias literära bildning inskränkte sig till en nödtorftlig
religionsundervisning och att tala tyska samt skrifva detta
språk jemte svenska med en mycket ofullkomlig handstil
samt ett stafningssätt efter egen ortografi eller rättare utan
all ortografi.* Men hon kunde dansa, spela på luta (klaver
funnos ej) samt vara glad och älskvärd. Liflig, vacker och
begåfvad var hon också. Hessaren Henrik Mollerus eller
Möller, som var hertigarne Magnus’ och Carls lärare och dog
som professor i Danzig 1567, egnade Cecilia följande i
Messenii Theatrum nobilitatis intagna latinska epigram, som
i svensk drägt lyder sålunda:
“Det berättas, att Priami son på berget Ida gifvit en
Gudinna skönhetspriset framför tvänne andra. Jag sätter
dig konung Gustafs väna dotter framför dem alla tre. I
Se bref från Cecilia Vasa till Nils Sture, intaget längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
