Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Adeln som sociologiskt problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Adeln som sociologiskt problem.1
Det kan nu för tiden vara tämligen riskabelt att låta sig
påträffas med »Almanach de Gotha» i hand. Lyckas man inte
försvara sig med, att det bara är någonting i andra delen eller den
politiskt-statistiska handboken, som man vill se efter, så öfveröses
man med det bittraste hän, för att man kan vara sä efterblifven,
att man ännu kan intressera sig för något sådant som adelstitlar
och genealogier. . Jag tror mig mycket väl känna till den
väsentliga skilnaden mellan officiel »adel» och verklig »aristokrati», men
ändock förefaller mig icke hånet vara fullt pä sin plats. Vi ha
för länge sedan vant oss att afvinna allting en vetenskapligt och
kulturhistoriskt betydelsefull sida; hvarför skulle det då icke vara
samma förhållande med äfven det märkliga faktum, att hos alla
folk och i alla tider en viss grupp af familjer själfva förklarat sig
utgöra ett urval och som sådant äfven en längre tid varit erkända?
Just under Darvinismens tecken måste det enligt mitt förmenande
vara högst lärorikt, om man utan alla fördomar vetenskapligt
undersökte, i hvilken utsträckning ett konsekvent genomfördt
mänskligt »urval» har ledt till faktiska resultat. Man finge visserligen
icke göra det så bekvämt för sig, som Otto Karl Lorenz, hvilken
vill återuppbygga all verldshistoria på furstliga slägtregister, emedan
han inlägger en bestämd regelbunden utveckling i densamma. Han
■låter världshistorien uppmarschera i generationernas tripp trapp, trull:
hvart århundrade är en ny afdelning i folkets lif, emedan hvart
hundrade år en ny melodi blåses från tronen. Vi anse det vara doktrinärt
och godtyckligt genomfördt — äfven om vi bortse från de
betänkligheter, som Swift lät sin Gulliver erfara vid spökerierna i
Laputa i fråga om historikernas genealogier. Den elaka skämtaren
menade, att man finge ta hänsyn till mångahanda slags
»interpola-tioner»; om man såge närmare efter, kunde man plötsligen midt i
en fursteätt stöta pä t. ex. en »page, lakej eller kusk». Man far
nog inte alldeles förbise dessa betänkligheter. Just hos högadeln
* Ur Die Zeit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
