Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Adeln som sociologiskt problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådsdömet. Alldeles utan några yttre föreningsband tyckes
visserligen en dylik »artificiel adel» icke kunna ega bestånd. Om den
franska litteraturen för sin glänsande teknik har att tacka ett troget
iakttagande af tradition, så har den därför att tacka icke minst den af
originella snillen så blodigt förhånade akademien. Men märkligt
är, huru äfven i sådana aristokratier drag ur adelns sociologi
upprepa -sig. Kurian är trots den romerska öfvervigten internationel, i den
tyska högre byråkratien har franskt blod städse spelat en stor roll, och
icke-preussare som Stein och Radowitz ha glänst i densamma,
liksom inom det preussiska generalitetet mecklenburgarne Blücher och
Moltke, adoptivpreussarne Keith och Schamhorst, den från en
holländsk familj härstammande Roon samt Goeben, som var en
af-komling af en braunschweigisk familj, och många andra. I
Acade-demie frangaise har näppeligen någonsin saknats en schweizare —
för närvarande Cherbuliez — hvilket för den franska chauvinismen
redan är liktydigt med världsborgardöme. Men äfven här står
traditionens enande kraft gent emot det blandade ursprunget. Skall
det någonsin lyckas att upprätta ett frimurarsamfund i Lessings
bemärkelse, en gemenskap af de bästa, en intelligensens och
kraftens erkända adel? Ett studium af den adeln skulle helt visst verka
på ett helt annat sätt uppbyggligt och glädjande, än nu för tiden
-ett studium af den nu befintliga adelns sociologiska problem
han verka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
