Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - En Upsala-kvartett (poem) - Höst, av H. M. N. - Jag vill binda en krans, af H. M. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367’
Därinne i skogens doldaste salar,
där grönskan om våren är lummig och rik,
bland sörjande björkar och hviskande alar
ligger sommarens kallnade lik.
Och det går som en våg genom skogens själ,
det sjunger, det klagar, det skriar: farväl.
Och höstvinden sliter med klagan och ve
i kronornas blad och kastar dem neder;
en svepning åt sommarens somnade fe
af vissnade löfven han reder.
Det suckar, det snyftar i skogens själ,
och döende bladen hviska: farväl.
H. M. N.
Jag vill binda en krans.
Jag vill binda en krans, jag vill binda en krans
att pryda min älskades hår.
Jag söker dess blommor, ehvar jag går,
i mörknande höst, i ljusnande vår.
— Af aftonens dimma och daggens tår,
af vårkvällens skymning och soldagens glans
vill jag binda min älskades krans.
Jag söker dess blommor i stjärnkall natt
bland drifvornas frostiga snö.
— Om våren när isarna smälta och dö,
jag samlar vid sollyst och glittrande sjö
af blommor den fagraste skatt.
Jag söker dess blommor vid källans kant
i skogarnes dunklaste djup.
Jag söker dess blommor på fjällarnas brant
vid bråddjupens svindlande stup.
Jag samlar, jag samlar den skönaste ros
af strålände blommor och dunkla blad.
Jag söker och söker år ifrån år, ■
jag binder dem samman med rödaste söm,
och när jag en gång har flätat min krans,
vill jag kröna min älskades hår,
vill jag viga min älskling i skimrande glans
till min drottning i saga och dröm.
H. M. K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
