Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Statyen, novell af Gustave Geffroy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Skulptören fogade sig lätt efter sin förälskade hustrus
infall. Han fann det behagligare och fördelaktigare detta
arrangemang, som i hans hustru förskaffade honom en
med-arbetarinna, alltid tillgänglig och alltid beredd och i behag
och intelligens alltid vida öfverlägsen de modeller han förr
användt.
Han tröttade för öfrigt icke ut henne genom ett
ihållande arbete. Han betjänade sig mycket af.fotografier ock
gravyrer, beskattade i stor skala antiken och renässansen,
hämtade sina idéer från forntidens ofantliga förråd, såsom
han hade blifvit uppmanad under sina läroår i Ecole des
Beaux-Arts och på Villa Medicis. Till yttermera visso köpt&
han afgjutningar, som han trodde representera sanningen i
hans hastiga producerande. Och han begärde af sin hustru
endast några ögonblicks poserande för att få en särskild
attityd, en viss drapering, en harmonisk helhet.
Hon utförde ypperligt den roll hon velat spela. Hon
poserade, klädd eller blottad, stående, liggande, sittande;
hon lånade sig till alla inkarnationer, liksom hennes man
åtog sig alla beställningar. Hon kunde känna igen sig själf
på salongen, där de hvita statyerna voro placerade mellan
gröna prydnadsväxter. Hon kunde se sig själf i
Luxem-bourg som en gudomlighet ur den grekiska mytologien, i
de offentliga trädgårdarne och på squarerna som en najad
badande i vattnet från en fontän eller som en nymf ilande
fram öfver den gröna gräsmattan. Hon såg sig som ryktet
på offentliga platser bekransa store män. Hon återfann
sig på kyrkogårdarna och i landsortskatedraler som musa
på ryktbara eller rika mäns grafvar. Hon spelade en roll i
den franska propagandan på en exposition i S:t Petersburg,
och gjuten i brons kom hon till och med att deltaga i en
kolossal kommersiel och industriel utställning i Chicago.
Aren gingo —■ och plötsligt undergick detta lif en
förändring.
Han, den borgerliga, regelbundne, förnöjde artisten,,
greps af en orolig åtrå. Han darrade för framträdandet af"
några nya storheter, som med sin äras solglans inkräktade
konstens himmel. Han, som var erkänd som en framstående
affärsman, hade medaljer och ordnar och egde goda utsikter
att bli medlem af institutet, såg nu plötsligt ett stort
tomrum framför sig. Han såg sitt lif vara i nedgående efter
uppnåendet af fyrtioårens höjd, i ett ögonblick af
förskräcklig klarsynthet blef han medveten om det barnsliga
mångfaldigandet af hans statyer, om tomheten i hans
konstnärliga uppfattning, om den absoluta betydelselösheten af hans,
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
