Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Statyen, novell af Gustave Geffroy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37i
En tid bortåt kunde han icke arbeta något, besegrad
och obeslutsam som han var. Öfver hans eljest så klara
lugna panna lade sig ett grubblande veck; håret grånade
lindrigt.
Med en något nervös och svårmodig ton meddelade
han sin hustru sina nya arbetsplaner, anförtrodde henne
sin ärelystnad och sina förhoppningar och erhöll hennes
gillande.
Han drog sig tillbaka från sällskapslifvet, böt om
stadsdel, slog sig ned i en våning, som låg mellan en gård och
en trädgård vid en tyst gata på andra sidan Seine. Han
umgicks med sina yrkesbröder, skäggiga bildhuggare, hvilka
lefde som arbetare, intogo sina måltider i de små
vinstugorna vid Boulevard Montparnasse och Boulevard de
Vau-girard. Han besökte konstnärskvarteren, där mängden af
atelierer påminna en om klosterceller och kasernrum. Han
lyssnade till än den enes, än den andres förtroenden och
teorier.
Därefter återvände han till sin atelier och försökte bli
naturalist.
Hans hustru gillade fortfarande hvad han gjorde, till
dess hon märkte att ganska egendomliga, oväntade marter
började för henne.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
