Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ur dagboken, politiska stämningar och intryck, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
kandidater som åtminstone icke af princip äro mot en
förbudslag sti ftning; nådigt nog tillåtas de att rösta mot ett
enskildt af förbudspartiet i riksdagen framburet förslag
men de få alls icke uppträdaf!) mot förbuclssakens
fundamentalartiklar. Detta är förbudspartiets sic volo, sic jubeo,
och detta rätter och packer eder efter, I stockholmske
liberale riksdagsmän och valmän, som icke tro på
förbuds-principen. Krypen beskedligt under oket.
En och annan tycker måhända denna Morgonbladets
fordran vara något oförskämd och pretentiös, men man skall
alls inte förundra sig öfver den. Nykterhetspartiet är vant
att få hvad det pekar på och hvarför inte då passa på;
äfven om det naturligtvis kommer att få pruta något med
sig och hålla till godo med att på bänken sättas några icko
fullt ortodoxa i förbudsreligionen, så går det i allt väsentligt så
som det vill. De som bestämma de båda tidningarnas
politiska hållning ha hvarken den fullständiga kännedom om
förhållandena, den samdrägtighet, eller den fasta
beslutsamhet, att de skulle i längden kunna hålla sig alldeles
oberoende af nykterister och frikyrklige, att det blefve
tidningarna som ledde och påverkade dem i stället för att ledas
och tummas. Under sådana förhållanden kan man väl inte
begära af nykterhetsfolkets (och de frikyrkliges) män att
de här nere på jorden skola vara små änglar af
grannlagen-het och anspråkslöshet.
Morgonbladet har naturligtvis med glädje instämt i den
brumkör, som en tid bortåt utförts af några liberala
landsortstidningar med omkväde: ingen samverkan med
socialisterna. Ja, gud bevars, kan partiet arbeta duktigt på egen
hand och samla till sig massorna — och massverkan
fordras i våra dagars politik — så kan det ju alltid ha sitt
behag att vara för sig själft. Flerstädes måste det af helt
naturliga skäl vara ensamt vid valet och det myckna
ordandet i frågan är där obehöfligt.
Men därjämte lär det väl icke kunna förnekas, att t.
ex. de demonstrationer liberala valmansföreningen — under
ledning af nykterister, frikyrklige, Aftonblads- och
arbetar-föreningsliberaler — anordnar ej bli synnerligen
imponerande samt att förutom en och annan enstaka liberal det är
socialisterna som prestera det mest ihållande, allvarliga
arbetet i rösträttsrörelsen, och förr än den rörelsen blifvit
tillräckligt organiserad och därigenom imponerande, har man
väl inte just så mycket att hoppas af en verkligt “allvarligt
reformpolitik “.
På tal om detta å samverkan eller icke samverkan med
socialdemokratien så tillåter jag mig anföra ett par citat,,
som synas mig ganska förståndiga och icke alls illa slå hufvu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
