Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ett socialistiskt jubileum, af C. E. Jensen - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
en »darwinistisk» utvecklingsteori, enligt hvilken alla lefvande väsen
ha uppstått ur en cell och småningom under gynnsamma yttre
förhållanden antagit mer och mer sammansatta former. Det
mänskliga förnuftet är blott det sista och fullkomligaste ledet —
blomman — i denna framåtskridande organiska utveckling.
Utgående från nu antydda grundåskådning i afseende på
naturell och utvecklingen, anlade unge Dreier sin måttstock på
dåvarande sociala förhållanden i Danmark, och han upprördes,
då han såg, hurusom de hvilade på teologiska förutsättningar,
konventionella fördomar, onaturliga klasskilnader, som satte hinder i
vägen för den sanna utvecklingen mot frihet och lycka. Han
kände sig starkt gripen af februarirevolutionen i Paris 1848; bland
hans efterlemnade manuskript finnes ett: »Bekännelser af en
revolutionär», hvilket antagligen är skrifvet under omedelbart intryck
af nyheterna från Paris. Det är en lyrisk hymn till friheten —
den enda ansats till lyrik som man spårar i Dreiers produktion.
Han hade eljest inga poetiska anlag, han bekämpar t. ex. den
rent ästetiska diktningen till förmån för en reformatorisk
nyttig-hetslitteratur. Han var en utpräglad förståndsmänniska, en vaken
och skarp intelligens, kritisk, polemisk, sarkastisk, alltid redo till
angrepp och diskussion, ett klart och ljust hufvud och full af
humor och kvickhet, men på samma gång besittande en personlig
älskvärdhet, som gjorde honom omtyckt af alla, med hvilka han
kom i beröring.
Genom sina meningars själfständighet och klarhet reser han
sig — som en blänkfyr -— högt öfver det dåtida danska själslifvet.
Dyningarna af februarirevolutionen hade endast helt obetydligt nått
Danmark och framkallat de anspråkslösa krafven på en fri
författning, då han gaf ut sina första skrifter: »Folkens framtid» och
»Framtidens folkuppfostran» af »en socialist», två små häften, som
stå alldeles ensamma i den dåtida litteraturen. Han deltog som
underläkare i kriget 1848—49, men han kände sig icke ryckt med
af den patriotiska lyftning, som efter fälttågets lyckliga afslutning
grep befolkningen och som vaggade i sömn alla sociala frihetskraf.
Man var så glad öfver att ha fått grundlagen, att man alldeles
glömde bort att använda den; vid riksdagsvalen 1849 röstade
endast 33 procent af valmännen, och för Dreier med hans fria och
vidsträckta blick på den mänskliga utvecklingens mål stälde det
sig då som den första naturliga uppgiften att öppna folkets blick
för »de ekonomiska reformer, som skola vinnas genom de politiska
formerna». Han hade sökt stifta ett socialistiskt »reformsällskap»,
men det hade icke vunnit någon vidare anslutning. Tiden var
icke mogen för den socialism Dreier förutsåg; skråväsendet och
»det mindre handtverket», småborgerlighetens inskränkthet satte sin
prägel på samhället; maskiner hade knappast börjat komma i
användning, »den fria konkurrensen» var ännu icke införd; vi
stagnerade långt ifrån det öfriga Europa i en liten vrå för oss sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
