Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den stora lotterifarsen, en finansiel tids- och sedemålning, af Karl Knutsson - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
en framtid och af mera invigde torde kunna fullt exakt göras.
Hufvudproblemet är naturligtvis det: huru stor blir profiten
för denna mystiska tredje man? Det beror på pro primo
möjligheten att afsätta alla lotterna, pro secundo på möjligheten
att dyrka upp lotternas pris samt pro tertio på storleken af
konto pro diverse d. v. s. af kostnaderna för lottsedlarnes
tryck, bulvaners och utförsäljares provision etc. Att icke
samtliga lotter skola finna köpare, torde man icke ha någon
anledning att befara. Några kolossala vinster och en snabb
utlottningstid fresta gifvetvis ofantligt mycket starkare än ett
premieobligationslotteri med små vinster och afslutning först
om ett halft sekel. Uppdelningen i kvartslotter skulle
näppeligen behöfva ifrågakomma i så många fall, fastän en eventuel
ökning af emissionspriset naturligtvis kan göras proportionsvis
mycket mer inbringande i fråga om en kvartslott än en hel
lott. Beträffande den där uppdyrkningen af emissionspriset
eller åtminstone af det pris den stora allmänheten får betala
för lotterna, hvilket icke formelt behöfver vara detsamma, får
man väl förutsätta så mycken »smartness» inom den svenska
finare eller ofinare affärsvärlden, att sådant kan arrangeras på
ett eller annat behändigt sätt. Sådant har ju med största
lätthet gått för sig beträffande de mycket litet värdeägande
teaterobligationerna, hvilka tillställningar vi böra akta oss för
att idealisera äfven i jämförelse med denna nya finansoperation.
Men det är naturligtvis framtiden förbehållet att kunna göra
några mera precisa sifferberäkningar i detta hänseende, och
vi få nöja oss med att för denna gång endast konstatera den
stora sannolikheten af en sådan prisstegring. Det blir då
alltid ett högst beaktansvärdt plus till den, man kan lugnt
säga, gifna högst betydliga vinst, som representeras af
återstoden på den en och en half million kr., som blir kvar sedan
utställningen och vinnarne fått sitt. Provisionen till
återför-säljarne brukar vara 5 %. Därtill kommer kostnaden för
annonser, lottsedlars tryck etc. En mycket sakkunnig man
har i samtal med oss kalkylerat det slags kostnader till i rundt
tal 100,000 kr., men ock samtidigt anmärkt, att åtskilligt af
denna kostnad bör kunna betäckas genom ränteinkomster.
Enligt denna kostnadsberäkning skulle således till bulvanerna
och deras patroner återstå rent öfver en million. Detta öf«
verensstämmer också med en f. d. finansministers uti prässen
offentliggjorda beräkningar och torde nog slå hufvudet bättre
på spiken än Aftonbladets med stöd af »lotterimän» gjorda
uträkningar, enligt hvilka de sammanlagda kostnäderna skulle
uppgå till 12,5 %, d. v. s. 875,000 kr., hvadan återstode som
ren nettobehållning den relativt anspråkslösa summan
625,000 kr.
Medan vi nu hålla på och räkna, skulle det kunna finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
