Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Mänsklighetens »förbättrare», af Fr. Nietzsche - I. Arbeten af Jane Gernandt-Claine, K. E. Forsslund, Harold Gote, E. Idström., Märta Bolle, Mark Stern, Alma Cleve, Margareta, Aug. Lindholm, anmälda af Gil Blas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
“raserna“, — den odödliga Tschandalahämden såsom
kärlekens religion .. .
5.
Fostrandets moral och tämjandets moral äro i medlen
att göra sig gällande livarandra fullt värdiga: vi kunna
såsom främsta sats uppställa, att man för att göra moral
måste hafva den obetingade viljan till motsatsen. Detta är
det stora, det hemlighemska problem jag längst varit på
spår efter: mänsklighetens “förbättrares“ psykologi. En
liten och i grund och botten obetydlig sak, det så kallade
pia frans, hjälpte mig först att komma detta problem in
på lifvet: pia fraus, denna arfvedel för alla filosofer och
präster, som “förbättrat" mänskligheten. Hvarken Manu,
eller Plato, eller Konfucius, eller de judiske och kristne
lä-rarne hafva någonsin tviflat på sin rätt till lögnen. De
hafva icke tviflat på helt andra rättigheter. . . Uttryckt i
formel skulle det heta: alla medel, som hittills varit afsedda
att göra mänskligheten moralisk, hafva i grunden varit
omoraliska.
Öfvers. af A. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
