Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Religion och brott, af Cesare Lombroso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
Religion och brott.
Religionens inflytande pä brottslingar och brott är lika
kom-pliceradt som kulturens och egendomsförhållandenas. Man finner
särskildt på landet och i föga civiliserade ländei mycket religiösa
människor bland förbrytarne; därjämte naturligtvis äfven irreligiösa
och ateister. Bland dem, som gä regelbundet i kyrkan, äro
förbrytarne lika starkt representerade som oförvitliga människor,
relativt kanske ännu starkare. Ferri har bland 700 af honom
undersökta förbrytare funnit endast en ateist och endast en indifferent.
7 voro bigotta och funno i sin religiositet till och med en ursäkt
för sina missgärningar. En sade: »Driften att stjäla är mig äfven
gifven af gud»; en annan: »brott äro inga synder, ty de begås
äfven af präster» eller: »ja, jag har syndat, men i bikten blifva
mig synderna förlåtna». De flesta tänka lika litet på de
himmelska straffen som pä de jordiska. Så t. ex. svarade en mördare,
som Ferri frågade, om han icke fruktade guds straff: »gud har
ännu aldrig straffat mig», och på Ferris invändning, »då kommer
ni i helvetet», svarade han: »kanske — kanske inte». En tredje
redde sig i afseende på de tillkommande straffen med den
anmärkningen: »när vi ha dött, få vi se, om vi bli straffade».
Så vidt man kan döma af den i detta afseende ganska
sparsamma statistiken, förekomma där ateismen är utbredd färre
förbrytare än ceteris paiibus bland protestanter och katoliker; detta låter
måhända förklara sig af en högre kultur, ty i Europa är ateismen
till största delen att finna bland de bildade. Jag hänvisar i detta
afseende till en uppsats i »Archiv für Strafrechtswissenschaften»
(1884), enligt hvilken förbrytarne i Preussen utgjorde 0,87 %
bland katoliker, 0,65 % bland judar och 0,37 % bland
konfes-sionslösa.
Det är svårt att tro på ett jämt och proportionerligt
infly-tende af religionen, när man erfar att vilda folkslag som alfurerna
(på Celebes och Djilolo) och santalerna, hvilka icke alls ha någon
religion eller på sin höjd tro på andar, äro ömtåligt ärliga; då man
vidare erinrar sig, att judarna ofta bedrifva dubiösa affärer och ocker
— ja rent ut bedrägerier — ett bevis att man kan vara en bra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
