Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - På redaktionens bord - Kvinnosaksbroschyrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
»Talet om kvinnans fysiska moderskap är mycket för
öfver-drifvet. Utan att förneka kunskapens nytta äfven härutinnan
så hjälpa sig(??) dock nittionio kvinnor af hundra med en
ganska minimal sådan (!). Annat är det med det moraliska
moderskapet, kvinnans uppfostrande betydelse för samhället.
Det är af hennes inflytande i världen som samhällena vänta
förlossning från största delen af det onda, som nu trycker
dem.»
Det lilla varmt och klart skrifna häftet, hvars pris endast
är 35 penni, mynnar ut i satserna, att om det praktiska
arbetet i hemmet finge flickans hela uppfostringstid igenom
komplettera hennes intellektuella utbildning i skolan, och om
hon slutligen äfven finge någon undervisning i
uppfostringskonsten, så vore hon helt annorlunda än nu genom den
ensidigt intellektuella bildningen rustad till arbete och ansvar,
till fyllandet af sina moderliga plikter i lifvet. Blefve
kvinnorna bättre mödrar, blefve äfven männen bättre fäder. »Fäder
och mödrar — icke tjänstemän och »tjänstekvinnor» — är det
som vi hoppas och begära af framtidens uppfostran.»
Endast den andra af de båda uppsatser, som ingå i fru
Nybloms broschyr »I kvinnofrågan», är skrifven i anledning af
den pågående offentliga kvinnosaksdiskursen. Den första,
»ämbetet att vara husmoder», skrefs ursprungligen för
»Framåt», d. v. s. den där göteborgska kvinnotidskriften, som
gumman Adlersparre och andra af den officiella
kvinnosaks-rörelsens representanter i kjolar och byxor — om jag ej är
orätt underrättad -— på sin tid på ett mindre nobelt, men
verksamt sätt sökte bringa om lifvet, därför att dess redaktris
varit oförsiktig nog att föreställa sig att tidskriftens uppgift
att vara ett diskussionsorgan skulle i allas ögon innebära en
tillräcklig ursäkt för intagande af några litet märkvärdiga
skisser af den då så erotiskt anlagda Stellan Kleve, som för
all del ej är att förväxla med Upsalaförfattarinnan Alma Cleve. *
För att gifva en föreställning om tendenserna i denna
uppsats skall jag anföra ett par korta citat:
Om de kvinnor, som gifta sig, verkligen ville gå upp i att vara husmödrar
skulle de icke förlora någon förmåga eller talang de förr haft; de skulle förstå
* Fru N., som är ganska konservativ till sin anläggning, anför som sin
ursäkt för att ursprungligen ha valt ett sådant publikationsfält, dels att hon först
senare fått veta att »Framåt» var ett organ för de mest samhällsupplösande
idéer och dels att hon aldrig fått det klart för sig att »färgen» på den tidning,
eller tidskrift, hvari ett uttalande blir offentliggjordt, kan sätta sin prägel på det
skrifna, då ju innehållet i en uppsats borde tala för sig själf. I alla händelser
är det. ju godt och lugnt att uppsatsen senare ingått i en så korrekt och alls
icke komprometterande publikation som Idun. Bra också ur den synpunkten,
att därigenom en större publik kommit i tillfälle att taga kännedom om hvad
uppsatsen äger af godt och tänkvärdt innehåll. Denna första uppsats har
ursprungligen skrifvits som ett svar på de kvinliga krigsropen i den hetsiga kamp
mot männen, som de litterära damerna i Stockholm satte i gång upptända af
Ibsens »Dukkehjem».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
