Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Låtom oss samlas, valpolitiskt virrvarr med många upptåg och interiörer, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
båda, men tidningarna gjorde nog det allra största,
kännbaraste och löjligaste fiaskot. Men det var en tredje som
vann på det, att de båda nämda makterna kommo sig ihop,
utan att jag därför precis vill allegorisera förhållandet
medelst det gamla ordspråket om hur bonden fick igen sin ko.
Valmanskåren vann på det hela, den emanciperade sig
åtskilligt. Den goda väg den sålunda kommit in på bör den
icke en annan gång låta sig tubbas att öfverge.
Men återvändom till hr John Olsson och hans antydda
lilla marionetteater, hvars skickliga dirigerande nog
utgör ett icke oväsentligt moment uti hans valtekniska
talang. Härvid bör man dock rättvisligen komma i håg, att
där han i år påstås ha ryckt i trådarne, gälde det aflägsnandet
af sådana, hvilkas försvinnande var ur en eller flera
synpunkter önskligt eller ej lemnande något tomrum, så att
hvilka egoistiska beräkningar än må ha spelat in, förfarandet
ej kan läggas honom till svårare last. Jag vill endast antyda
några hufvuddrag af manövreringen. Alltid var att förutse att
bland de ifrågakomna nya kandidaterna skulle finnas några,
-exempelvis Staaff, Branting m. fl., hvilka som konkurrenter
kunde bli farliga för en egen kandidatur, den där alltid kunde
vara förvissad om frenetiskt motstånd från flera håll.
Mellan tredje kretsens hr Johannes Svensson och hr J. O.
hade ganska tidigt vid riksdagen uppstått en oförsonlig
fiendskap; de hade skurit i hop flera gånger, måhända första
gången i anledning af den senares kommando: rösta så och så,
hvilket den andre ampert undanbad sig. Ingendera af dessa
båda glömma lätt, och den hvasse satirikern hr J. S. har
nog icke varit den som i sina små toddykollokvier med
riksdagsbönderna eller vid andra tillfällen lagt in ett godt
ord för hr J. O. — I parentes anmärkt så lär hr O:s
kom-menderingslusta ha vållat honom förlusten af en annan
riksdagsmans sympatier och förespråkande A.
B.-inflytande, fastän denne på sin tid allldeles afgjordt hade hr O:s
åtgöranden att verksamt tacka för att han lyckades komma
upp på profvalslistan. — Det möjligen påräkneliga intresset
och understödet för den bland sina gelikar mindre populäre
än för tungans hvasshet fruktade J. S. eliminerades
behändigt bort genom ett lämpligt uppmuntrande af hvarjehanda
specialkandidater, t. ex. för maskinistföreningen, lägre
stats-betjente etc., kandidater hvilka sedan när de gjort afsedd
nytta ej behöfde bli besvärliga att åter aflägsna. Hr Staaff,
hvars af alla tidningar understödda kandidatur, skulle i
femte kretsen, kanske äfven, i första, kunnat bli särdeles
■obekväm, sågs däremot gärna placerad i den tredje, så
mycket mer som det därigenom blefve alldeles lönlöst för
hr J. Svensson att ’invagga sig i den minsta förhoppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
