Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Låtom oss samlas, valpolitiskt virrvarr med många upptåg och interiörer, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i9
om möjlighet af ett motstånd, och hans riksdagsmannaskap
fick sin ärliga, men snöpligt tysta begrafning, med endast
några vänliga afskedsord från D. N. I första kretsen, där
tillgängliga platser minskats med en, kunde det ha sin
fördel att i händelse af behof disponera en skriftlig afsägelse
från den åldrige och sjuklige hr Mankell. Det är dock
kanhända icke fullt konstateradt, att afsägelsens utfärdare
och innehafvare sedan varit en själ, en tanke om behofvets
inträdande i verkligheten. Apropos hr Mankell och ehuru
jag tagit mig friheten att ganska oförbehållsamt yttra mig
om hans riksdagsmannaskap och icke ogärna såg hans afgång,
så kan jag icke återhålla den tanken, att hvad han uträttat
och utstått i de demokratiska ideernas tj änst väl varit värdt
en tacksammare af skedshy Ilning än som nu ett indifferent
kortfattadt omnämnande af hans afsägelse. Med den sålunda
ledigvordna, platsen i första kretsen kunde hr Olof Olssons
icke alldeles oberättigade anspråk lämpligast tillgodoses. I
femte kretsen måste som bekant alltid en plats göras ledig. Uti
den kretsen ansågs ej lämpligt att börja den egentliga
valrörelsen, förrän de öfriga kretsarnas kandidatlistor kunnat
bli så pass definitiva, så att ingen, kanske mindre
välkommen omplacering behöfde befaras, hvarjämte man
naturligtvis under alla förhållanden borde se till, att ingen
särskild farlig kandidatträngsel uppstode i den femte kretsen.
Den vid tredje kretsen redan omnämda metoden fann nog
äfven här sin tillämpning. En viss metodistpastor var
tvifvelsutan icke alldeles ohågad att tänka sig, att under
hans egen kåpa gömde sig en lika lämplig riksdagsman
som under den tyste hr J. M. Erikssons föreståndareskrud,
och kunde i följd däraf antagas komma att afläggaallt sitt
meto-distiska kollegiala intresse för understödjandet af denne
senares återval, som var allvarsamt hotadt *, ehuru det
alltid så väl underrättade D. N. sedermera fann att man vägt
* Hotadt bland annat på grund af missnöjet hos åtskilliga, hvilka
alls icke voro benägna att som ursäkt för hr E:s tidiga bortresa från
riksdagen godkänna sådana skäl, som att allt hade ju gått bra (!) vid
riksdagen ändå och att hr E. genom sin resa kommit att uppehålla sig i ett
mera demokratiskt land.
Dessa något lustiga skäl påminna oss om de också rätt egendomliga
skäl, som anförts af ett par andra af bänkens gubbar. Hans söderkamrat,
hr Gr. Ericsson, sökte så t. ex. på sin tid ursäkta sin obenägenhet att träda
tillbaka för hr Hedin med det för en liberal och liberala
valmansföreningens favoritkandidat något besynnerliga resonnemanget. att om också det
liberala partiet skulle sådant önska, kunde han emellertid, hur gärna lian
naturligtvis än skulle vilja, icke ga partiets önskan till mötes, ènärhanju
ock vore vald — af högern! Reflexionerna göra sig själfya. Den gamle
hr Johan Johansson ursakade sig vid samma tillfälle med sin försyn för sina
glada ordens gynnare och vänner i W 6 m. fl. dylika korporationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
