- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
620

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Låtom oss samlas, valpolitiskt virrvarr med många upptåg och interiörer, af Kurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ö2O

med mindre omsorgsfullt justerade vikter, då hr P. J. M.
E. förklarats för lätt och hr J. O. fullviktig.

Någon särskild anledning att direkt arbeta på
förstärkandet af hr Gustaf Ericssons position förelåg väl icke,,
snarare motsatsen. Det kunde ju ha sin nytta att i tid så
preparera de i regeln rätt foglige, som egna motkandidater
alldeles osann olike och ofarlige Keslow, Mårtensson m. fl.,
att de alltjämt förblefve vid sunda vätskor och lämpligt
sinnelag, och för sådant ändamål kunde alltid mot dem nu
föras något närmare den hägrande framtidsbilden af
exempelvis efterträdarskapet till hr G. E. Eör öfrigt får det väl
antagas, att hr John Olsson med sin stora personkännedom
och påpasslighet redan från första stund hade klart för sig
något, som de i sina egna tankar så förbål dt väl
under-rättade tidningarne och vissa andra kvasiledare och politiskt
underkunnige icke ens misstänkte, eller att äfven bland söderns
husrader var det Ericssonska namnet ett svagt namn och
att det kostat betydlig möda redan för tre år sedan att
agitera igenom det. Jag har ej varit i tillfälle att
konstatera, när hr John Olsson själf kommit till insikt om
klokheten att hällre vara allierad än motståndare till den
Bran-tingska kandidaturen, men jag tar för gifvet, att det var
ganska tidigt som socialisterna å sin sida också insågo, att
det svaga namnet i kretsen var det Ericssonska, icke det
Olssonska namnet. Under alla förhållanden var det
alliansen med socialdemokraterna, som förhjälpte in både hr
Olsson och hr Fjällbäck. Båda dessa, som icke äro några
dumma karlar, gjorde klokt i att behjärta detta
obestridliga sakförhållande och i följd däraf lära de nog lättare än
“det arma Aftonbladet, som alltid är enfaldigt“ och för
tillfället dessutom blifvit nästan skrämdt från vettet i följ d
af sitt veckoupplagssamvetes oro för hvad de af A. B.
förut misshandlade riksdagsbönderna skola säga, inse
socialdemokratiens betydelse i nutidens politik och arbetarrörelse
samt äfven gagnet, ja nödvändigheten för liberalismen själf,
om densamma skall ega märg, rotfäste och imponerande
styrka, att på klokt sätt träda i förbindelse med den
moderna arbetarrörelsen, ’ hvars egentliga representant
socialdemokratien icke kan bortresonneras vara.

Man må om dessa här ofvan antydda manövreringar
och andra valtekniska småknep af hr J. Olsson tycka hvad
man vill, men det är omöjligt att inse hvarför den
upprörda harmen och det öfverlägsna hånlöjet skola förr rikta
sig uteslutande eller hufvudsakligen mot dessa än mot en
hel hoper journalistiska och agitatoriska småknep i
val-tekniskt syfte, “valtekniska o dygder “, för att låna ett
mycket målande uttryck från D. N. T. ex.: mycket i det “är-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free