- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
654

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ett utsällningsintryck, några rader ur ett bref, af Poul Bjerre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654

Stackars Ceres! Nu skall lion i stället vaka öfver
prof-rör och retorter och för det tackar henne ingen.

Kanske hon dock kan söka en tröst i vinrankan, som
slingrar sin smärta kropp kring henne, frikostigt kastande
sitt sköna löf åt alla håll.

Kanske hon finner den, kanske hon icke ser vinet.

Jag hade sett nog af gudens stora tämpel och
vandrade ut bland de tusende, tusende byggnader, som lågo
kastade rundt omkring. Hvar och en hade ett ord att
fram-hviska om gudens storhet.

Jag såg den stad, han låtit upptimra för att visa, huru
ynklig den nu så strålande världsstaden var endast för några
hundra år sedan, innan han blifvit erkänd som allena
härskande.

Jag såg bambuhyddorna från Afrikas brännande sand,
där han visade urfolkens djuriska lif för att framprässa en
lofsång till kulturens ära.

Jag såg staden från Nilens strand, där han visade huru
ringa den i sagorna prisade österländska prakten är i
jämförelse med, hvad han skänker sina trogna dyrkare. På
rännarbanan hade öknens vilda beduiner indrifvits för att,
lydande den hvite mannens piska, visa sitt fria lif.

Men hvart jag kom, och hvad jag såg, tyckte jag mig
alltid höra kvinnan på piedestalen under den höga
tronhimlen skrika ut:

Se mig, se mig, se mina breda höfter och smidiga
former, hela min ohöljda skönhet! Lyssna till klingornas
Ijufva rassel, då de blixtrande korsa hvarandra. Tillbed
mig! Följ mig, ty den mig följer, honom skall jag leda
till framgång, ära och storhet! . . .

Bah! . .. Humbug! . . . De flesta husen voro ju af papp.

Poul Bjerre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free