Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den internationella socialistkongressen i London, af Bernard Shaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^2
öfver allt utgöra flertalet ocli kunna ega afgörandet i alla
sociala angelägenheter — där kommunal socialism blir
socialism kontrollerad af arbetarna. I England är det icke
så svårt för folket att vinna större politisk makt, utan
svårigheten är att förmå folket att göra ett förståndigt
bruk af den makt det redan disponerar.
Samfundet önskar icke, att staten skall monopolisera
industrien i större utsträckning än nödvändigt är för att
betrygga folkets oberoende och skaffa fritt tillträde till
produktionskällorna. Individens frihet att pröfva det
sociala värdet af nya uppfinningar, införa nya
produktionsmetoder, att föregå det offentliga i företagsamhet, att
själf-ständigt praktisera hvarje konst, hvarje handtverk, hvarje
vrke — kort sagdt individens rätt att komplettera den
sociala organisationen, genom att privat omdömeskraft
och företagsamhet förena sina krafter med statens, skattas af
det fabiska samfundet (med förutnämnda begränsning) lika
högt som yttrande- och prässfrihet eller något annat af ett
fritt folks tillförsäkrade privilegier.
Det fabiska samfundet betonar nödvändigheten af att
förhålla sig kritisk gent emot Marx och Lassalle, hvilkas
teorier nu, delvis måste läggas å sido som felaktiga och
föråldrade liksom just dessa samma framstående socialister
ha uppträdt mot sina föregångare St. Simon och Robert
Owen.
Det fabiska samfundet känner ingen sådan indelning
af prässen, som tyskarne insinuera genom sin fras om den
kapitalistiska prässen. I England drifvas alla tidningar med
privatkapital. Några af dem äro socialistiska, andra äro
konservativa eller liberala. De socialistiska tidningarna äro
icke i något hänseende mer oberoende än de andra.
Då socialismen är skapad af och uppkommen ur
medelklassen eller “bourgeoisien“, protestera vi mot somliga
socialisters absurda fiendskap mot den klass, som har skapat
deras tro och väckt deras hänförelse och förhoppning. Vi
äro naturligtvis med om att kritisera medelklassens fel och
trånga vyer, men vi nära inga romantiska illusioner om,
att proletariatet skulle vara befriadt från sådana fel och
sådan trångsynthet. Liksom hvarje annan socialistisk
förening kunna vi endast därigenom uppfostra folket för
socialism, att vi göra det bekant med de slutsatser,
hvar-till de mest upplysta medlemmar af alla klasser kommit till.
Vi protestera mot användningen af orden “medelklassen"
och “bourgeosien“ som skymford, så mycket mera som en
stor del af våra egna medlemmar tillhöra denna klass.
Det fabiska samfundet vill icke använda sådana fraser
som “lönesystemets afskaffande“, därför att de blott
vilse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
