Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Några tankar om kultur och moral, af Bror H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77*
mellan könen såväl i arbete som lekar och nöjen, bilda ej
föreningar för unge män, bilda ej föreningar för unga kvinnor, utan
bilda föreningar för unge män och unga kvinnor! Betrakta man
och kvinna såsom tvänne människor, som äro skapade att vaia
hvarandra till gagn, ej blott i något slags legitimerad förbindelse,
utan vid hvarje tillfälle i lifvet! Arbeta därpå, att äfven
kulturutvecklingens stora välsignelser må komma ett allt större flertal till
godo! Sprid bildningens frukter till alla folklager, förbättra alltmer
de sämre och sämst lottades ställning i socialt och ekonomiskt
afseende, låt människorna veta, att den rent mänskliga lifsglädjen,
måttligt njuten, är nödvändig för hvarje människa, och i synnerhet:
kväf den ej hos ungdomen, ty då har du kväft lifvet själft! Och
specielt till kvinnan må vi säga: frukta ej att ruska på slentrianens
skrankor; fråga blott: är det rätt eller orätt gent emot mig själf
och gent emot andra, är det sanning och skönhet däri eller ej ?
och.icke: passar det eller passar det icke? — och du skall få se,
att du själf skall blifva lyckligare, göra de samhällslager, inom
hvilka du dväljes, lyckligare och därmed inverka på hela folket!
Efter allt att döma, hafva kontrasterna nu blifvit så i ögonen fallande
och så bjerta, att hos mången ung, bildad konvenanskvinna
dunkla aningar slumra om att så mycket kunde vara annorlunda.
Helt visst komme alla de olika anstalter och medel för det enbart
sinligas tillfredsställande, hvarpå tiden är så rik, och som nu hafva
så stor dragningskraft, under sådana förhållanden att njutas med
måtta och ej få så högt värde som de, hvilka äfven och i högre
grad åsyfta andens odling och förädling. Likaså skulle
kulturutvecklingens och dess sinliga ockers många förgiftade pilar, som nu
äro den väsentligaste orsaken till allt elände i sedligt afseende, då
ej förmå anställa den förfärande ödeläggelse som nu. Deras makt
skulle brytas. Och det är just måttligheten, den gyllene
medelvägen i förening med frigörelse från på konstladt sätt tillkomna
uppeggelser, som för hvarje tänkande måste framstå såsom den
sanna idealbilden af ett sedligt och lyckligt lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
