Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
himmeln etc. därpå gled ned, rent af hofmannamässigt spakt
och tamt för att sedan snart sagdt vika i hop sig. Sådant
sätt att förfuska en af förf, åsyftad effekt finner inte sin
ursäkt ens i scenens litenhet, hvilken omständighet däremot
möjligen kan tjäna till ursäkt för, att i tablån vid
hafsstran-den arrangemanget när Lisa synes i båten verkar tämligen
parodiskt.
Under sista dagarne har så godt som slag i slag tre
premièrer egt rum: en Hamrinsk Molièreafton på
Dramatiska teatern, en på Södra teatern försiggående menlös
för-fattardebut af värden på Rydberg samt på Vasateatern en
alldeles utomordentlig modern tysk pjes “Älskog". Jag får
vänta till härnäst med samtliga dessa program. Läsningen
af det tyska originalet till “Älskog" gjordè mig alldeles
förtjust i denna’ pjes och jag har kanske något i följd däraf
kommit att ställa anspråk på dess utförande, hvilka
Vasateatern visade sig icke kunna fullt tillfredsställa. Medan
det icke fins annat än fördelaktigt att säga om frkn
Borgström, den Molanderska omsorgsfullheten i inöfning och
uppsättning samt på det hela taget om hrr Eliasson och
Engelbrecht, så är det däremot icke fullt på samma sätt
beträffande öfriga roller. Den mycket tacksamma kvinliga
hufvudrollen var öfverlämnad ej till teaterns moderna
intelligenta skådespelerska och konstnärinna, fru Håkansson,
utan till frkh Gottschalk. Hennes spel vittnade
obestridligen om en mycket nitisk och noggrann
Molanders-instruk-tion, men det förnämsta af hvad skådespelerskan skulle
personligen ge saknades så godt som totalt, d. v. s. djupare
förstående och stämning, hvadan det hon snällt och med
aktningsvärda bemödanden åstadkom var och förblef teater.
Den rollen skulle bestämdt ha alldeles utmärkt passat för
fru Sandell, och den som finge se henne eller fru
Håkansson i den rollen skulle då först få en sann föreställning
om allt det vackra och gripande som verkligen rymmes i
den samma. Men inte kan man begära att Dram. teatern
i sin hetsjagt efter gamla dammiga Sardouare skulle ha
tid eller håg att observera moderna pjeser, som t. o. m.
spelas inom mycket enkla borgerliga kretsar. — Som sagdt,
jag kommer tillbaka till detta och de andra programmen.
Gasparone.
P. S. Det var sant. Inuti förra teaterartikeln kom.
jag att alldeles “en passant“ med 3—4 ord beröra Figaros
unge artificielle spanjor. Det tyckes ha gjort en så
idé-eller rättare sagdt så ordalstrande verkan på honom, att
han, stackars ämnesfattiga barn, egnat en trekvarts spalt
åt utredandet af den lika allmänintressanta som högviktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>