Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 11
- Konsertsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si3
hr F:s mästerskap i denna lilla branche riksbekant, men fru
F. —* i något osammanhängande kostym — var underlägsen
fru Bruno och fru Dorsch. Den lustigt torftiga sceniska
ramen — der hr F:s skänk innehöll en gaffel, en knif, ett glas,
en tallrick — störde mindre i en annan konversation, der de
begge muntra fruarne, Hartmann och Sandell, berömligt
kunnande utantill, spelade sina småslynor med vanlig förkärlek.
* *
*
Södra Teatern framhärdar med sitt operettiserande, som
gynnas af nästan komplett brist på konkurrens och alltså
i ekonomiskt hänseende utfallit ganska godt. Vårnyheten
»Profkyssen» visade sig vara en af senare tiders bättre
operettfynd. Libretton saknar visserligen de franska
operettfabrikörernas klara planläggning och genomförande, men eger ej
heller dessas ockrande på dåliga lidelser, rätt gemytlig, som
den i allmänhet är — här och der dessutom ganska munter
och underhållande. Underhållande är också Millöckers musik
trots en del longörer och reminiscenser, dessa senare dock
mest från kompositörens egna alster. En viss lutning mot
varietémaneret förmärkes i åtskilliga af dessa från senare
datum, i förevarande operett lutar ditåt prinsessans dansanta
entré och kammarjungfruns chansonett om de otäcka karlarne,
ett på varietéerna con amore behandladt ämne, ofta
framskrå-ladt på melodien — »Tjusande fruar»! Prinsens och
prinsessans partier ega både duetter och solos af förnärmare hållning,
såväl melodiskt intagande som rytmiskt liffulla, men det
mesta deraf kom på denna teater till korta genom
otillräckliga sångkrafter. Fröken Lindzéns aria i 2:dra akten
öfver-steg till den grad den unga flickans förmåga, att på 8o-talet
under bättre operettider en dylik prestation varit otänkbar.
Spelrolen lyckades bättre och utseendet passade rolen, om än
mer fraicheur varit önsklig, denna tyckes nemligen redan
vara på väg att försvinna, hvarför grimeringen bättre bör
vårdas. En ung barytondebutant — äfven Söderboarnes »opera
består sig med slika! — utförde prinsens rol och gick ej upp
mot en föregående operettbarytonist pä denna scen, hr
Svensson (»Farinelli»). Apparitionen påminde om den näst skönaste
medlemmen af vårt kgl. hus — alltså ej chefen, utan
sekundchefen för K. Lifgardet till häst. Fru Emma Berg och hr
Ander hade fått för sig synnerligt passande uppgifter, dem
de också löste med lif och lust, den förras lilla röst strålar
som en stjerna i den mörka omgifningen pa Söder. hruFornell
— känd som dråplig operettartist från »Farinelli , »Gasparone
m. m. — hade här fått ett för sig mindre lämpligt parti och hr
Wagner Senior kan väl knappast längre sägas sjunga — ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0821.html
