Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§43
jämförelserna utföllo icke till fru Hartmanns fördel. Hon
ville tydligen ge något nytt, men det blef entonigt och
hennes Agnes hade ovilkorligen vunnit på, om det funnits
mer af hennes gamla goda humör. Af de öfriga i pjesen
uppträdande förde sig hr Johansson väl och värdigt, talade
versen vårdadt, hade ett varmt och sympatiskt organ.
Huruvida vinsten för Dram. teatern af hans engagemang
är större än förlusten för Operan af att icke behålla
honom kvar, är framtiden förbehållet att afgöra. I alla
händelser bör man kunna hoppas, att hans engagemang skall
i största möjliga mån förebygga framskickandet af den
torre och — hittills åtminstone — dramatiskt otymplige
unge hr Nyblom. Hr Hedlund och frkn Ählander spelade
sina roller på tradition.
Måhända som soulagement fick hr Bæckström spela sin
Konj ander på samma kväll som hr Hamrin sin Arnolphe.
Hr B. har ovilkorligen ockrat vida förståndigare och
om-sorgsfullare med sina pund som karaktärsskådespelare än
hr H. kan sägas ha gjort. Hr Bæckströms Konjander var
karaktäristisk och konsekvent och föreföll att i allo vara
ett samvetsgrannt och ordentligt arbete. Emellanåt
före-funnos ganska lustiga pointer, utan att han dock kunde
påstås imitera den berömde Konjander-Deland. Att han
inte på långa stycken när var så rolig, är en annan sak
och kan väl inte häller särskildt läggas honom till last.
För resten är det nästan så vid Dramatiska teatern — och
åseendet af en annan Blanche-pjes, Dardanell, har bestyrkt
mig i den uppfattningen —• att humorn och det saftiga
humöret och fantasien finner man rikligast och bäst på
kvinnosidan; exempelvis: fruar Hartmann, Sandell och
Litt-mark, frkn Åhlander. Uppsättningen af “Hittebarnet" var
mycket stilenligare och omsorgsfullare än på Nya teatern
förr i världen. Af de öfriga i Hittebarnet uppträdande
var fru Littmark dråplig.
När man känner hvilka sociala och — huru paradoxt
det än kan låta ■— äfven hvilka kulturella centra både
teatrar och restauranter äro här i hufvud staden, så kan
man inte förundra sig öfver, att den samverkan mellan dessa
båda samhällsinstitutioner, som representerades af Södra
teaterns première af Rydbergskällarmästaren, direktör
Johanssons dramaturgiska komposition i folkpjesgenren,
“Prästen och skådespelaren“, var på sätt och vis en med en
viss nyfikenhet motsedd och med välvilja mottagen
tilldragelse. Men att med anledning af ett sådant förhållande
och en sådan pjes spilla många ord eller som en och
annan i den dagliga prässen tycktes benägen däröfver tömma
ut “sin vredes sjudande soppa“ vore, äfven om soppan vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
