- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 2. 1896 /
906

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Vivisektion, dramatiskt försök i en akt, af Carl Pasch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

go6

Palæmona: Då liar Carl gifvit anledningen till det.
Det är för sorgligt!

Hjort: Hvad för slag? Det var högst märkvärdigt!
Hur skulle jag kunnat ge anledning till, att ett par
förlof-vade midt emellan pussarna tala om vivisektion? Jag
undrar just, huru en sak, som —- med all aktning för min
käre Matts och hans sköna för detta — ingendera af dem
egentligen har reda på, kunnat så grumla deras så kallade
kärleks lycka?

von Ringen: På sätt och vis har din syster rätt.
Matts kom att nämna, hur han i en tidning sett dig stå
omnämnd som utsedd till Sveriges ombud vid den
antropologiska kongressen i Brüssel i höst, och gladde sig åt
den utmärkelse, som häruti på sätt och vis vederfors dig.
Hans fästmö instämde men undrade, huruvida du ej själf,
som så dissekerar och sonderar allt, i det hela tyckte det
vara humbug.

Hjort: Det hade hon min själ rätt i, ty kongresser
och utställningar . . .

von Ringen: Ja, jag vet; Björnklo trodde emellertid,’
att din kritik i sådana fall hufvudsakligen var en skylt för
blyghet och anspråkslöshet, hvarpå hon genmälde, att hon
i det hela delade hans höga tankar om dig, men på din så
kallade anspråkslöshet ville hon ej tro, sedan hon i somras
i Lysekil öfverraskade dig med den fullkomligt onödiga,
men grymma sysselsättningen att dissekera en i en
glasbunke, på en korkskifva utspänd lefvande fisk, och .. .

Hjort: Det var en gemen lögn! Jag förklarade redan
då för den nådiga fröken, hvilken för resten ej alls
öfverraskade mig, att fisken var en sällsynt rockart, hvars
elektriska organ jag var lika skyldig som berättigad att
undersöka, emedan det är föga kändt och kännedomen om dess
natur kan vara af stor nytta för människan, allrahälst. . .

Palæmona: Kära Carl, inte förstod Regina det där.

Hjort: Då skall hon också låta bli att lägga sig i
frågor, som hon inte begriper. Det retar mig, att en sådan
där reformflicka skall understå sig att betvifla renheten af
min vetenskapliga verksamhet. Mitt lif, min moral för
öfrigt, min konservatism må hon och det andra följet gärna
angripa, men vid arbetsbordet vill jag vara i fred.

von Ringen: Men. min käre vän, hur kan du fästa dig
vid hvad hon sade? Det var ju i det hela blott en reflexion,
som bör tillskrifvas hennes kvinliga och mänskliga känsla
och som på visst sätt gör henne heder, så avancerad, som
hon är i andra afseenden. Dessutom försvarade dig Matts
med den framgång, att hon gaf honom rätt vis å vis dig
och förde samtalet öfver på själfva vivisektionen, utan alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1896/0914.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free